Miljöövervakning

Det sura nedfallet har minskat betydligt under de senaste decennierna och försurningssituationen i länet har på många sätt förbättrats. Antalet försurade sjöar i länet är dock fortfarande stort och försurningens avtryck finns kvar i marken. Förhöjda halter av marknära ozon kan ge skador på växtlighet och grödor och ett samordnat mätprogram finns för södra Sverige.

I programområdet ingår delprogrammen:

• Krondroppsnätet
• Marknära ozon

Krondroppsnätet

Inom Krondroppsnätet mäts nedfallet av svavel och kväve sedan 1987 på ett antal lokaler i länet. Syftet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader samt att övervaka och följa nedfallet över tid.

Information om ämnet och rapporter, webbplatsen Krondroppsnätet Länk till annan webbplats.

Marknära ozon

Med delprogrammet Marknära ozon fås en heltäckande bild av ozonbelastningen och dess effekter på växtligheten i bakgrundsmiljön i södra Sverige. Den regionala och lokala variationen av ozonhalter är stor och klimat och topografi har stor betydelse. Södra Sverige har därför delats in i olika zoner och utvärderingar av dessa görs länsvis.

Information och rapporter som tas fram inom ämnet, webbplatsen Ozonmätnätet Länk till annan webbplats.

Resultaten från delprogrammen används för uppföljning av främst miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning.

I länet pågår en omfattande kalkningsverksamhet för att minska försurningens negativa effekter på organismer och deras livsmiljöer. Kalkningsinsatserna följs kontinuerligt upp genom vattenkemiska och biologiska undersökningar. Kalkeffektuppföljningen beskrivs i det regionala miljöövervakningsprogrammets bilaga 4 Länk till annan webbplats..

Ädellövskogen är en av våra artrikaste naturmiljöer och äldre bokskogar ger inte sällan plats till många rödlistade arter. På grund av dess sydliga utbredning har de sydliga länen ett särskilt ansvar för denna naturtyp.

I programområdet ingår delprogrammet:

• Epifytiska lavar och mossor i bokskog
  

Återkommande inventering av epifytiska lavar och mossor (kryptogamer) har visat sig vara ett bra sätt att följa miljötillstånd i ädellövskogen. Inom programområdet har vi därför valt att prioritera delprogrammet Epifytiska lavar och mossor i bokskog, som drivs i samverkan med grannlänen Skåne, Kronoberg och Blekinge.

Genom eftersök av en uppsättning signalarter kan utvecklingen för den biologiska mångfalden i södra Sveriges bokskogar följas och även ge indikationer på om något i miljöerna förändras. Den första inventeringen enligt denna metod genomfördes under 2011-2014.

Rapporten "Epifytiska lavar och mossor", Länsstyrelsens publikationsarkiv. Länk till annan webbplats. Den andra inventeringsomgången sker under åren 2022-2024.

Delprogrammet bidrar till att följa upp miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Tidigare rapporter av epifyter i Hallands län, Länsstyrelsens publikationsarkiv.

De tidigare delprogrammen Vattenkvalitet i skogsbäckar och Miljötillståndet i skogslandskapet avslutades 2020.

Halland är ett jordbrukslän med en stor andel jordbruk i slättbygden och inom programområdet följs element och strukturer i åkerlandskapet av vikt för den biologiska mångfalden.

I programområdet ingår:

• Gräsmarkernas gröna infrastruktur
• Småbiotoper i åkerlandskapet
• Strandängsfåglar

Gräsmarkernas gröna infrastruktur

Med flygbildstolkning erhålls information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt en översikt av konnektiviteten och information om träd- och buskskiktet. Genom provyteinventering i fält följs förändringar i hävdstatus och artsammansättning för kärlväxter i olika gräsmarkstyper vilket möjliggör mer noggranna analyser av konnektiviteten.

Resultaten bidrar med underlag för uppföljning av flera preciseringar kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Småbiotoper i åkerlandskapet

Övervakningen genomförs inom det rikstäckande stickprovet av landskapsrutor, som även används av den nationella miljöövervakningen inom NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). I rutorna genomförs flygbildstolkning av åkerlandskapet samt totalkartering i fält av småbiotoper i åkermark och längs åkerkanter.

De småbiotoper som karteras är:

• åkerholmar,
• småvatten/märgelgravar,
• diken,
• vegetationsremsor,
• markvägar/brukningsvägar,
• blommande och bärande träd och buskar,
• stensubstrat/stenmurar/gropvallar,
• artrika ängsfragment,
• allérader/alléträd och skyddsvärda träd.

Resultaten bidrar med underlag för uppföljning av flera preciseringar kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv samt förväntas ge svar på om exempelvis förändringar i småbiotopernas antal, yta och längd samt deras skötsel och ekologiska funktion i landskapet.

Strandängsfåglar

Populationsutvecklingen för strandängsfåglar över tid följs vid 25 områden i norra Halland. Alla 25 lokaler inventeras vart femte år och däremellan inventeras årligen fyra lokaler för att få en uppfattning om mellanårsvariationen. Inventeringen riktas främst mot vadare, änder, tärnor och måsar. På varje inventeringslokal bedöms betestryck, predatorer och antal gäss.

Resultaten bidrar med underlag för uppföljning av flera preciseringar kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv samt förväntas kunna ge underlag för vilka förändringar i miljön som orsakar eventuella populationsförändringar.

Våtmarker har en viktig roll i landskapet genom sin vattenhållande förmåga och de är också viktiga miljöer för den biologiska mångfalden. I länet har många våtmarker försvunnit genom åtgärder såsom markavvattning, torvbrytning, vägbyggen och annan bebyggelse. Andra hot är kvävenedfall och upphörd hävd vilket kan påverka vegetationens sammansättning och förskjuta vegetationen mot mer högvuxna och konkurrensstarka växter medan mer konkurrenssvaga arter missgynnas.

I programområdet ingår delprogrammet:

• Vegetationsförändringar i våtmarker

Det länsegna delprogrammet har pågått sedan 1990-talet och har till syfte att följa vegetationsförändringar i 25 mossar och 25 kärr. Resultaten används bland annat för uppföljning av miljömålet Myllrande våtmarker i länet. Nästa omdrev genomförs åren 2024-2025.

Ingrepp i våtmarker följs inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Satellitbaserad övervakning av våtmarker där en analysmetod för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar med hjälp av satellitdata har utvecklats. Ett inventeringsvarv tar tio år och går från norr till söder. 2017 avslutades det första nationella omdrevet av våtmarksövervakningen och en samlad analys och presentation av tillståndet för våtmarkerna i södra Sverige publicerade av Naturvårdsverket. Länk till annan webbplats. Efter pågående utvecklingsarbete beräknas ett nytt omdrev att starta 2022.

Programområde Landskap samlar delprogram med landskapsperspektiv samt delprogram som inte förs till något av de övriga programområdena.

I programområdet ingår:

• Exploatering av stränder
• Fenologi – Naturens kalender
• Skyddsvärda träd i kulturlandskapet
• Häckande fåglar

Exploatering av stränder

Sveriges stränder blir alltmer exploaterade. Inom delprogrammet Exploatering av stränder följs trenderna i exploateringsgrad med hjälp av GIS-analyser som görs vart 5:e år.

Fenologi

Inom delprogrammet Fenologi följs naturens olika återkommande faser över tid. Det handlar exempelvis om lövsprickning, blomning, och lövfällning på hösten. Genom att följa dessa företeelser kan vi också följa naturens respons på klimatförändringen. Tack vare undersökningarna vet vi idag att medellängden för växtsäsongen är en vecka längre än för hundra år sedan. Tittar vi specifikt på när våren kommer så är skillnaden ännu större, tolv dagar. Delprogrammet drivs till största delen av frivilliga krafter, och är en del av det som kallas för medborgarforskning. Svenska Fenologinätverket Länk till annan webbplats. koordineras av Sveriges lantbruksuniversitet i samverkan med flertalet föreningar.

Skyddsvärda träd i kulturlandskapet

För att följa omfattningen av gamla och värdefulla träd finns delprogrammet "Skyddsvärda träd i kulturlandskapet". En stor del av den biologiska mångfalden är idag knuten till gamla träd i kulturlandskapet. De gamla, grova och ihåliga träd som idag finns i det halländska landskapet utgör bara en rest av vad som tidigare har funnits. Det är därför angeläget att vi följer upp och inhämtar kunskap om tillståndet för träden, vilket också ger förutsättningar för dess bevarande. Målsättningen med övervakningen är att kunna upptäcka större förändringar för vanligare företeelser såsom antalet grova ekar och hamlade träd på länsnivå. Samtidigt som förändringar i de ovanligare företeelserna förväntas kunna ses på flerlänsnivå. Där det också tas fram gemensamma analyser.

Rapport om tillståndet för skyddsvärda träd i Sydöstra Sverige Länk till annan webbplats.

Häckande fåglar

Under maj till juli inventeras varje år fågelfaunan längs 10 rutter i länet inom delprogrammet Häckande fåglar. Syftet är att följa långsiktiga trender för fågelpopulationer. Förändringar i populationerna kan också ge signaler på hur fåglarnas livsmiljöer i landskapet mår och utvecklas. Delprogrammet är en del av Svensk Fågeltaxering. På Svensk Fågeltaxering webbplats kan du bland annat hitta resultat och årsrapporter. Länk till annan webbplats.

Rapport över trenderna för häckande fåglar mellan 2002 och 2014 i Hallands, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län Länk till annan webbplats.
Nästa sammanställning planeras till 2025.

Resultaten från de olika delprogrammen används bland annat till uppföljning av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö.

I programområdet ingår:

• Grundvattenkvalitet och grundvattennivåer
• Mynningsstationer och små vattendrag
• Omdrevssjöar och trendsjöar
• Stormusslor

Halland är ett utpräglat kustlän. Den mänskliga närvaron är stor och påverkan på havet omfattande, samtidigt som kunskapen på många sätt är eftersatt jämfört med landmiljöer. En anledning kan vara att undersökningar inom kust och hav generellt sett är kostsamma.

I programområdet ingår:

• Sjöfågelinventering på öar
• Övriga undersökningar

Sjöfågelinventering på öar

Sjöfågelinventering genomförs en gång vart femte år vid 47 öar i den nordhalländska skärgården. Syftet med övervakningen är att följa variationer i bestånden av sjöfågel samt att tidigt upptäcka om det sker hastiga förändringar. De arter som ingår i övervakningsprogrammet är:

• storskarv,
• knölsvan,
• trutar,
• måsar,
• tärnor,
• vadare och tobisgrissla.

Resultat kan du hitta på Svensk Fågeltaxering Länk till annan webbplats.. Resultaten används för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

Övriga undersökningar

Övervakning av Hallands kustvatten sker även inom Kustvattenkontroll Halland vilken startade 1993. Undersökningarna inom kustvattenkontrollen finansieras gemensamt av aktörer i länet. Övervakningen inriktas främst på att kartlägga eutrofieringssituationen (halter av näringsämnen, syreförhållandena i bottenvattnet och status för bottenfauna), förekomsten av giftiga eller potentiellt giftiga växtplankton, samt om möjligt effekter av insatta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen. I Länsstyrelsens publikationsarkiv Länk till annan webbplats. kan du hitta flertalet rapporter som tas fram inom programmet (använd till exempel sökordet ”Kustvatten”).

Övervakning av miljögifter bidrar till en ökad kunskap om befintliga miljögifters spridning i miljön och medvetenheten om vilka nya och potentiellt skadliga ämnen som förekommer i länet och som skulle kunna skapa framtida hälso- och miljöproblem.

I Halland har på senare år PFAS-problematiken uppmärksammats och då framförallt kopplat till Försvarsmaktens brandövningsplatser och förorenat dricksvatten, men det finns många källor till PFAS och övervakningen bör utvecklas för att få en bättre bild av spridningen.

Höga halter av bekämpningsmedel har påträffats i vattendrag i jordbruksintensiva områden och liksom i övriga Sverige är belastningen av kvicksilver på länets sötvatten stor.

Miljögiftssamordningen skär rakt igenom miljöövervakningens olika programområden och övervakning sker på olika sätt, främst inom programområdena Sötvatten och Kust och hav. Resultaten används framför allt till statusklassning inom vattenförvaltningen och för uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.

I programområdet ingår delprogrammet:

• Screening av miljögifter

Screening av miljögifter

Screening innebär att man gör en bred provtagning för att fånga in och hitta förekomster av ämnen som man därefter kan behöva gå vidare och undersöka mer. Utgångspunkten är att delta i Naturvårdsverkets årliga och samordnade screeningundersökningar i den mån de lämpar sig för länet, men det genomförs även länsspecifika screeningundersökningar för att fånga upp det regionala miljöövervakningsbehovet som finns.

Exempel kan vara analys av miljögifter i havskräfta eller i marina och limniska sediment, PFAS i utter, PFAS och bekämpningsmedel i grund- och ytvatten samt vattendirektivets prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen.