Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Kunskapen om invasiva arter ökar – men fler behöver agera för att hindra spridning
En av bilderna som kommer att synas i den kommande kampanjen i sociala medier. Framtagen av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
De flesta i Sverige känner nu till invasiva främmande arter. Det visar en färsk undersökning. Men mer kunskap behövs, eftersom många fortfarande gör aktiviteter som orsakar spridning. Därför satsar nu rekordmånga myndigheter och organisationer på en informationskampanj i sociala medier – för fjärde året i rad. Länsstyrelsens första kampanjinlägg publiceras idag.
Kännedomen om begreppet invasiva arter har ökat från 50 till 84 procent de senaste fem åren. Även kunskapen om hur man hindrar spridning har ökat, från 37 till 43 procent. Det visar en undersökning som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har gjort om allmänhetens kunskap och beteende.
– Det är ett positivt resultat men vi behöver göra ännu mer. I undersökningen ser vi till exempel att hela 18 procent faktiskt kan ha gjort något som spridit invasiva arter. Dessutom är det få, bara fem procent, som rapporterat att de sett en invasiv art. Rapporter om var invasiva arter finns är till stor hjälp i myndigheternas kartläggning och möjliggör mer effektiva nationella och regionala insatser, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket.
Undersökning om allmänhetens kunskaper om invasiva främmande arter 2022
Länk till annan webbplats.
Myndigheterna behöver allmänhetens hjälp
Det är med andra ord väldigt viktigt att allmänheten har kunskap om de invasiva arterna.
– Dels för att vi myndigheter ska få in tips om var arterna finns och dels för att folk inte ska råka sprida dessa arter av misstag, säger Helén Wåhlstrand Persson, samordnare för arbetet med invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Kalmar län.
För att öka kunskapen kring de invasiva arterna hjälps nu rekordmånga organisationer åt att sprida information i sociala medier, däribland Länsstyrelsen Kalmar län.
– Vi kommer att delta i kampanjen hela sommaren och välkomnar fler i länet, både kommuner, organisationer och privatpersoner, att vara med och sprida informationen. Ju fler som bidrar till att minska hotet mot den biologiska mångfalden desto bättre, säger Helén.
Vanliga trädgårdsväxter hotar den biologiska mångfalden
Flera av våra vanliga trädgårdsväxter, som vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris, utgör faktiskt ett hot mot den biologiska mångfalden. De klassas som invasiva arter, som lätt sprider sig i naturen och tränger undan andra växter.
När allt fler människor söker sig ut i naturen ökar risken att invasiva växter sprids. Därför är det viktigt att kunna identifiera olika arter och veta hur de ska hanteras. Men också att rapportera in fynd av de invasiva djur och växter man stöter på. Det är av stor betydelse för att kunna övervaka utbredningen på olika håll i landet.
Nu under sommaren kommer många även i kontakt med de invasiva främmande arter som snabbt breder ut sig i våra vatten. Men enligt undersökningen är det bara åtta procent som vet att signalkräftan är en invasiv art. Kinesisk ullhandskrabba och svartmunnad smörbult är det ännu färre som känner till.
För fjärde året i rad driver Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten en informationssatsning om invasiva arter riktad till allmänheten.
Årets tema är att öka kunskapen om hur man hindrar spridning i olika situationer – i trädgården, vid vattnet och i naturen. Informationssatsningen pågår från maj till september som är högsäsong för invasiva arter.
I år deltar rekordmånga organisationer och myndigheter. Förutom Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten deltar länsstyrelser, kommuner, forskning.se, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), SLU Artdatabanken, Svenska Jägareförbundet, Sveriges fiskevattenägareförbund, Trafikverket, Zoobranschens Riksförbund (ZooRF), Upplandsstiftelen och Världsnaturfonden WWF.
Naturvårdsverkets pressmeddelande 2022-05-11 Länk till annan webbplats.
Exempel på bilder som ingår i informationskampanjen #invasivaarter. Här syns blomsterlupin, mink och signalkräfta.
Invasiva arter i trädgården
Det bästa är naturligtvis att bara köpa och plantera växter som inte är invasiva. Men det gäller att se upp. En del är förbjudna att sälja, men andra invasiva växter kan förekomma i handeln. Om man har en uppvuxen trädgård är det viktigt att kolla om det redan finns några invasiva arter där. Är det så, gäller det att minska risken för spridning. På naturvardsverkets.se finns information om vilka som är de vanligaste invasiva främmande växtarterna och råd om hur de ska hanteras.
Om du vill veta vilka trädgårdsväxter som riskerar att vara invasiva så kan du lära dig mer om vilka som bör tas bort eller begränsas i broschyren Risklista för trädgårdsväxter i Kalmar län.
Risklista för trädgårdsväxter i Kalmar län Länk till annan webbplats.
För vissa invasiva växter räcker det med att slå av blommorna innan de sätter frö, till exempel blomsterlupin och kanadensiskt gullris, medan andra, som vresros och jätteloka behöver grävas upp med rötterna. Parkslide som riskeras att triggas igång när man bekämpar den ska man helst låta vara, om man inte absolut måste göra något åt den.
Eftersom det är olika åtgärder som gäller för olika växter är det bäst att läsa på innan man gör något så att det inte blir fel. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet inte får slängas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Är det en liten mängd växtdelar, kan det läggas i en plastpåse som försluts och slängs i hushållssoporna. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport. Är man osäker på var man ska göra sig av med växtavfallet, kan man vända sig till sin kommun och fråga.
Blomsterlupin
Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.
Tips: Plantera den inte. Om du redan har den – ta bort den innan den sätter frö direkt vid eller efter blomning. Gräv upp den, eller slå om det är mycket, och upprepa det i flera år.
Kanadensiskt gullris
Finns i mellersta och södra Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i toppen.
Tips: Slå av blomställningarna före blomning, eller ta bort hela växten innan den sätter frö. Packa den i slutna säckar vid transport.
Vresros
Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, taggig buske med rosa eller vita blommor som bildar nypon. Nyponen är stora och runda med ”tillplattade” ändar.
Tips: Slå av blommorna före frösättningen, set vill säga innan det blir nypon. Gräv upp den med rötterna, innan den hinner växa sig stor och klipp bort rotskott.
Jättebalsamin
Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
Tips: Jättebalsamin är lätt att bekämpa. Dra upp den och packa i slutna säckar för transport. Gör det innan den gått i frö, för det orsakar stor spridning. Upprepa flera gånger per säsong.
Jätteloka
Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
Tips: Växtsaften kan ge svårartade blåsor så använd skyddsutrustning om du ska bekämpa den. Innan den satt frö – ta bort fröställningarna och kapa eller gräv upp rötterna. Upprepa detta flera gånger per säsong.
Parkslide
Finns i södra och mellersta Sverige och vid kusten upp till Norrbotten. Bambuliknande växt som kan bli upp till 4 m hög.
Tips: Det saknas fungerande bekämpningsmetoder och risken finns att den kan stimuleras att växa vid bekämpning. Låt den stå om den inte sprider sig.
Invasiva arter i naturen
En bra tumregel är att inte röra invasiva växter i naturen överhuvudtaget – och absolut inte flytta dem eller ta med dem hem. Det är extra viktigt i naturreservat, nationalparker och andra känsliga miljöer. Kontakten kan nämligen räcka för att få med sig frön eller växtdelar som sätter fart på spridningen. Vissa invasiva växter är också giftiga, som till exempel jätteloka. Om man har gått igenom ett område där invasiva växter finns, ska man stanna upp och borsta av sig eventuella frön, innan man vandrar vidare.
Vet man med sig att man sett en invasiv växt kan man rapportera det till invasivaarter.nu, och gärna också informera markägaren. Den som får syn på en mink eller något annat invasivt djur kan rapportera sin iakttagelse och skicka in foto via artfakta.se.
Rapportera växter (invasivaarter.nu) Länk till annan webbplats.
Jätteloka
Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Växtsaften kan ge svårartade blåsor.
Jättebalsamin
Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa.
Gul skunkkalla
Finns i södra och mellersta Sverige och växer där det är blött. Är mycket storväxt och kan inte förväxlas med någon annan växt.
Vresros
Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, tät taggig buske med rosa till vita blommor som bildar platta nypon.
Blomsterlupin
Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.
Kanadensiskt gullris
Finns i södra och mellersta Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i vippor.
Mink
Finns över praktiskt taget hela landet, framförallt i skärgården och längs kuster, vid sjöar och vattendrag. Är 45–70 cm lång, har mörkbrun till svartbrun päls och vit haka.
Invasiva arter i vatten
För båtägare och fritidsfiskare är det framförallt viktigt att alltid rengöra både båt och fångstredskap ordentligt om man ska förflytta sig mellan olika vatten. Flytta aldrig fiskar eller kräftor från en sjö till en annan. Om du inte följer dessa rekommendationer finns det risk att små växtdelar av invasiva arter eller sjukdomar följer med mellan olika vattensystem. Det kan räcka att en enda infekterad kräfta eller att en liten bit vattenpest följer med till ett nytt vatten för att till exempel slå ut ett bestånd av flodkräfta eller för att en badplats ska växa igen.
Och om man stöter på djur eller växter som man misstänker är invasiva? Ja, först och främst kan man gå in på havochvatten.se och kolla om arten verkligen är invasiv. Där finns också råd om hur man ska göra med varje art och var man ska rapportera sitt fynd. Vissa, som till exempel den kinesiska ullhandskrabban, bör man helt enkelt krossa på ett så snabbt och skonsamt sätt som möjligt. Andra, som den svartmunnade smörbulten, går utmärkt att äta.
Kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99% säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till 7 cm. Vuxna krabbors klor har ullig borst och vita fingerspetsar.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på rappen.nu
Signalkräfta
Sprider kräftpest som är dödlig för våra inhemska flodkräftor. Finns från Skåne i söder till Hudiksvall i norr. Visste du att det är förbjudet att föra in levande signalkräftor till Öland? Öland är utsett till ett skyddsområde för flodkräftan och därför får inga levande signalkräftor sättas i sjöar, dammar eller vattendrag på ön.
Tips: Gör rent båtar och fiskeredskap noggrant om de ska användas i olika vatten för att undvika spridning av kräftpesten. Rapportera fynd på rappen.nu
Svartmunnad smörbult
Lever i kustnära, bräckt vatten och i sötvatten. Finns på västkusten och längs syd- och östkusten upp till Gävle. Kan bli upp till 17 cm lång men är oftast mycket mindre än så. Är helt svart eller har en svart fläck på bakre delen av den främre ryggfenan.
Tips: Kolla båten noggrant så att du inte råkar få med någon fripassagerare. Svartmunnad smörbult är en bra matfisk. Rapportera fynd på appen.nu
Vitfingrad brackvattenskrabba
Trivs i bräckt vatten men kan ibland vandra upp i sötvatten. Finns främst i Blekinge och Skåne. Ryggskölden kan bli max 12 mm och är kvadratisk till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga. Klorna har vita fingrar, och den ena klon är alltid större än den andra.
Tips: Hjälp till att stoppa spridningen. Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på rappen.nu
Solabborre
Solabborren är en färgglad fisk som blir runt 10 cm lång. Det är en sötvattenlevande art men den klarar sig också i låga salthalter. Främsta kännetecknet är den svarta punkten med röd ytterkant vid kanten av gälen. Den är förbjuden att ha, även i sitt akvarium.
Tips: Om du fångar en solabborre, släpp inte tillbaka den i vattnet! Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på rappen.nu
Sjögulll
Trivs i näringsrika vattendrag, dammar och sjöar. Finns lokalt i södra delen av landet. Är lik den gula näckrosen, men har rundade, hjärtformade åtta cm långa blad med vågig kant. Bladens undersida är ofta rödprickig. Får gula blommor som är fransiga på kanterna.
Tips: Plantera inte sjögull, Var försiktig vid hanteringen av växtdelar. Kör inte båt genom bestånd av sjögull. Rapportera fynd på rappen.nu
Vattenpest
Förekommer i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Finns över hela landet. Bildar långa slingor och har fint tandade blad, som sitter i kransar runt stjälken.
Tips: Plantera inte vattenpest. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av växtdelar. Rapportera fynd på invasivaarter.nu
Sydfyrling
I handeln kallas den ibland vattenkrassula. Trivs i kärr, dammar och diken. Vid vattenbrynet kan den bilda tjocka, heltäckande mattor. Den har små blad och små vita eller ljusrosa blommor.
Tips: Plantera inte sydfyrling. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av arten, den sprider sig mycket lätt. Rapportera fynd på artportalen.se
Smal vattenpest
Vanlig i dammar och akvarier. Det är förbjudet att ha den, även i akvarier. Stjälken kan bli upp till 2 meter lång. Bladen är 6–13 mm långa och sitter i kransar runt stjälken. Blommar med små vita, 8 mm breda blommor.
Tips: Var försiktig vid hanteringen av arten. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på rappen.nu
Kontakt
-
Helén Wåhlstrand Persson
Samordnare
E-post till Helén Wåhlstrand Persson
Telefon 010-2238547