Definitioner

Etnisk diskriminering
Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 lyder; "Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap". Utgångspunkten är att alla människor har lika värde och lika rättigheter.

Med etnisk diskriminering menas orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
Diskriminering kan beskrivas som olika behandling av lika fall (direkt diskriminering) eller som att olika fall behandlas lika (indirket diskriminering).

Vad skall jag göra om jag blivit diskriminerad i arbetet på grund av etnisk / kulturell bakgrund?
I första hand skall du vända dig till din chef. Arbetsgivaren har ansvar för att ingen på företaget skall bli diskriminerad. Det finns en lag som förbjuder etnisk diskriminering. Om det är just chefen som är skyldig till trakasserierna eller diskrimineringen kan du vända dig till högre chef eller till din fackliga organisation.

Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Facket har en skyldighet att driva diskrimineringsfrågor för sina medlemmar. Du har också möjlighet att vända dig till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering för att få hjälp (DO).

Vad kan arbetskamraterna göra?
Arbetskamraterna skall stödja och hjälpa den som utsätts för etnisk diskriminering. Om personen inte själv anmäler diskrimineringen kan det bero på att hon eller han inte vet hur man gör eller ens att etnisk diskriminering är förbjudna.

Arbetsgivarens ansvar
Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet lägger det juridiska ansvaret på arbetsgivaren. Det är m.a.o. arbetsgivarens ansvar att se till att det inte förekommer etnisk diskriminering på arbetsplatsen. Anmälningar om etnisk diskriminering skall behandlas seriöst och snabbt.

Mer information om hur man gör en anmälan finner du på Diskrimineringsombudsmannens hemsida www.do.se

Definition av rasism
Rasism kan beskrivas som en uppsättning teorier, världsåskådningar och ideologier som bygger på att man kan skilja människor åt med utgångspunkt från deras yttre kännetecken som hudfärg, ögonfärg och ansiktsform etc. Olika raser har olika yttre kännetecken och till dessa kopplas inre egenskaper såsom intelligens och begåvning. Den ideologiska rasismen rangordnar sedan olika raser efter deras ”duglighet”. Eftersom vissa raser anses mer dugliga än andra motiverar detta till olika behandling. Rasismen förutsätter och söker efter skillnader i syfte att upprätta gränser för att gynna dem som finns på insidan på bekostnad av dem som finns på utsidan. Skillnaderna kan vara biologiska, etniska, kulturella eller religiösa. Inom den ideologiska rasismen finns också tendenser till ”syndabocks syndrom” dvs. att man vill förklara olika tillkorta kommanden, både  nationellt och individuellt, på de andra, de främmande, de annorlunda och invandrarna. Läs mer på Sverige mot rasisms hemsida.

Definition av strukturell/institutionell rasism
Strukturell/institutionell rasism är aktiva och oftast osynliga sätt att handla på som gynnar individer och grupper från majoritetssamhället och som samtidigt begränsar eller utgör ett hot mot minoritets- och immigrantgruppers deltagande i samhällslivet. Institutionell rasism uppkommer när regler, normer och rådande handlingsmönster hos samhällsinstitutioner innebär en begränsning och ett hinder för vissa etniska grupper och invandrargrupper att uppnå lika livsvillkor som majoritetsbefolkningen.

Den strukturella/institutionella rasismen sker ofta omedvetet men inte alltid och är resultatet av ett system av ojämlika relationer mellan olika etniska grupper. Den strukturella/institutionella rasismen finns på olika arenor i samhället. Den finns bl.a. i medias rapporterting, inom polisen, socialtjänsten, rättsväsendet och utbildningsväsendet.

Orsakerna till strukturell/institutionell rasism finns bl.a. i institutionaliseringen av den andre som främmande och avvikande. Det finns även historiska förklaringar till rasismen speciellt kring skapandet av nationer och nationella identiteter.

Den strukturella/institutionella rasismen påverkar också individernas uppfattning och tankemönster. Majoriteten indoktrineras omedvetet, till att se sig själv som "den bättre folkgruppen". Detta sker bl.a. genom massmedia och utbildningssystemet och påverkar även minoriteternas bild av sig själva och av majoriteten. Den institutionella underlägsenhet som strukturellt påtvingas minoriteterna och som tar sig uttryck bl.a. i högre arbetslöshet och segregation, gör att minoritetsgrupperna vänjer sig vid att vara mindre värda än majoriteten. 

Definition av vardagsrasism
För att förklara kopplingen mellan strukturell rasism och ideologisk rasism brukar man tala om vardagsrasism. Alltså hur människor som inte är rasister medverkar till att upprätthålla de rasistiska strukturerna i det svenska samhället. Vardagsrasism är beteckningen på vardagliga situationer som omvandlas till rasistiska situationer. Vardagsrasism är alltså lägen som karakteriseras av att människor reagerar mot andra människor som om dessa vore mindre värda p.g.a. "ras-, kulturell- eller etnisk tillhörighet". 

Det systematiska inslaget i vardagsrasismen är viktigt: det handlar om rasism som fortplantas i familjära och vardagliga rutiner på ett för individerna självklart sätt. Den produceras och bekräftas genom språk och beteende; på personalmöten, i vardagliga konversationer, jobbintervjuer, filmer, skolböcker, nyhetsrapporter, politisk propaganda, parlamentarisk debatt, akademiska artiklar och i många andra uttalanden.
Att inte se vardagsrasism som rasism gör att de personer som utsätts för sådan rasism görs personligt ansvariga för den. De betraktas som "överkänsliga", att de "överreagerar", eller som "paranoida", dvs. i stället för att företeelsen betraktas som ett samhälligt problem görs den till ett individuellt problem för den drabbade.

En invändning har varit att den enskilda individen inte kan göra något åt rasistiska strukturer men teorierna om vardagsrasism ser rasism som en process i vilken individen är aktivt delaktig i och att det är individerna som gör och utför reglerna i ett samhälle. 

Definition av främlingsfientlighet
Främlingsfientlighet används för att beskriva negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Ett annat ord som används för att beskriva rädslan för det främmande är xenofobi. Begreppet bygger på att det skulle finnas en medfödd rädsla för främmande personer. Det skulle alltså vara ett naturligt inslag i den mänskliga naturen. Problemet är att inte alla som invandrat upplevs som främmande utan det är bara personer från vissa delar av världen som betraktas som främmande. Bedömningen av vilka som kategoriseras som främmande följer koloniala strukturer baserade på ras. Främlingsfientlighet är m.a.o. en synonym för rasism och rasdiskriminering. Det stämmer dåligt med den svenska självbilden att det skulle förekomma rasism i Sverige, utan det är ofta lättare att tala om främlingsfientlighet istället. Även personer som öppet tar avstånd från nazism och rasism kan ändå utöva rasdiskriminering genom sitt agerande (se vardagsrasism). Det viktiga är inte att ta reda på vilka som är rasister eller ej utan att ta reda på vilka effekter olika beteenden och handlingar får beroende på ursprung.