Biogas

När organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning, bildas biogas. Rötresten, biogödseln, kan användas som gödsel, jordprodukter och jordförbättringsmedel. På så sätt kan man ta tillvara energin och återföra växtnäring till marken.

Vallgrödor används som substrat

Eftersom ursprunget till biogasen är organiskt material så finns det många tänkbara råvaror. I dagsläget är det vanligt att man utvinner biogas ur slam från avloppsreningsverk, sorterat hushållsavfall, avfall från livsmedelsindustrin, stallgödsel med mera. Det blir också mer vanligt att man odlar grödor för att använda som substrat i biogasanläggningarna.

Biogasen är mycket energirik

Biogasens huvudbeståndsdel, metan, är mycket energirik och har många användningsområden. Biogas kan med fördel utnyttjas för produktion av el och värme. Efter rening, så kallad uppgradering, kan biogas även användas som fordonsbränsle och utgör då ett högklassigt miljövänligt alternativ till bensin och diesel.

Anläggningar i länet

Via biogasportalen kan man få en ungefärlig överblick över vilka anläggningar som finns såväl länet som i övriga landet. De flesta är avloppsreningsverk som utvinner gas ur rötslammet ibland kombinerat med tillsats av annat substrat.  Det finns också anläggningar som är specialiserade på att röta avfall samt ett ökande antal gårdsbiogasanläggningar. Vid större deponier kan man också utvinna biogas som då kallas deponigas. Det finns även en del anläggningar som har fått tillstånd och som nu är under uppbyggnad och idrifttagande som ännu inte finns redovisade på biogasportalen. 

Tillståndsprövning enligt olika lagstiftningar

Att starta och driva en biogasanläggning kan kräva olika typer av tillstånd som prövas av olika myndigheter. Det kan till exempel krävas tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, bygglov enligt plan- och bygglagen och tillstånd enligt miljöbalken. Om man använder substrat med animaliskt ursprung, exempelvis gödsel, matavfall och slaktavfall måste de regler som finns i den så kallade animaliska biproduktförordningen följas. Varje lag prövas var för sig av och av olika myndigheter. Det är alltid den som planerar för en biogasanläggning som ansvarar för att alla tillstånd finns när verksamheten startar.

Länsstyrelsen ansvarar för tillståndsprövning enligt miljöbalken på de flesta biogasanläggningarna

Biogasanläggningar klassas enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) Det finns olika verksamhetskoder och prövningsnivåer, se tabell nedan. Så kallade anmälningsärenden, C-ärenden, är mindre anläggningar som i normalfallet prövas av kommunens miljönämnd. Tillståndsprövning är aktuellt för anläggningar som har prövningsnivåerna A eller B. Det är Miljödomstolen respektive Länsstyrelsen som gör dessa prövningar.

För mer information om hur tillståndsprövningen går till läs under rubriken Tillstånd och prövning. 

Prövnings-nivå

Mottagning av avfall ton/år(verksamhetskod) 

 Biogasproduktion Nm3/år (verksamhetskod) 

 Myndighet

C

 < 500(90.170)

 <150 000 (40.20)

Kommunen

B

 500 -100 000 (90.160)

 >150 000(40.10)

Länsstyrelsen

A

 > 100 000(90.150)

 

Miljödomstolen

 

 

 

 

 

 

 

 Uppgraderingsanläggningar (anläggningar som förädlar rågas till fordonsgas) prövas enligt verksamhetskoderna 40.10 alternativt 40.20, det vill säga efter gasproduktionen. 

Sedan juni 2013 då Miljöprövningsförordningen började gälla har en ny verksamhetskod för biogasanläggningar tillkommit för biogasanläggningar som tar emot mer än 25 000 ton avfall 90.406 (B). Om verksamheten klassas enligt denna kod är anläggningen även en så kallad IED-anläggning (mer info se länk i högerbox). 

Biogasanläggningar på gårdsnivå

Biogasanläggningar på gårdsnivå prövas också enligt miljöbalken och  punkterna ovan. Stallgödsel från den egna gården och odlade grödor är exempel på substrat som inte räknas som avfall. Anläggningen prövas i sådana fall utifrån den producerade mängden gas. Om man tar in någon form av avfall från t.ex. livsmedelsindustrin, kan anläggningen komma att klassas utifrån mängden mottaget avfall. Det räcker att en av punkterna ovan är uppfylld för att anläggningen ska vara en B-anläggning, dvs att man antingen tar emot mer än 500 ton avfall eller producerar mer än 150 000 Nm3 gas.

Du kan läsa mer om de olika verksamhetskoderna i informationsbladet "Översikt av prövningsansvar för biogasanläggningar på gårdsnivå".

Om Du planerar för en biogasanläggning på gården - kontakta alltid din tillsynsmyndighet - för att klargöra hur anläggningen ska prövas enligt miljöbalken!

Rötrester kallas även för biogödsel

Rötresten kan återföras till jordbruksmark, som ett gödselmedel, om den är av bra kvalitet. Anläggningar som producerar rötrester, biogödsel, kan kvalitetssäkra sin produkt genom certifiering. Sveriges provnings- och forskningsinstitut har fastställt certifieringsregler för rötrest, SPCR 120. Certifieringen, som är ett frivilligt åtagande, ställer krav på hela hanteringskedjan från inkommande avfall till användning.