Fridlysta arter 

Många arter i Sverige är fridlysta. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller föra bort vilt levande exemplar av vissa arter som är speciellt sällsynta och/eller utsatta. Det är främst ett skydd mot plockning, uppgrävning, samling, insamling för kommersiella syften och även mot viss markexploatering.

 

 

Blåsippa. Foto: Peter Flodin.     Vanlig padda. Foto. Peter Flodin.

Blåsippan får inte plockas inom f.d. Göteborgs och Bohus län. Se "Vanliga frågor".

  Vanlig padda. Foto: Peter Flodin.

För närvarande är ca 330 arter fridlysta i Västra Götalands län, men det är bara ca 170 arter som normalt förekommer inom länet. Ca 300 av arterna är nämligen fridlysta i hela landet men kan förekomma bara inom ett litet område någonstans från Skåne till fjälltrakterna.

Fridlysningsreglerna i andra län kan vara något annorlunda och information finns att få hos respektive länsstyrelse.

Undantag från bestämmelserna

Du får samla in ägg och yngel av mindre vattensalamander, vanlig padda, vanlig groda, åkergroda och skogsödla för tillfälliga studier om du släpper tillbaka larver och ägg på samma plats som de samlades in.

Du får fånga in huggorm och flytta den från din tomt och om det inte går att fånga in den och det inte finns någon annan lämplig lösning så får du slå ihjäl den.

Länsstyrelsen kan ge dispens 

För de arter som omfattas av fridlysning enligt 6, 8 och 9 §§ Artskyddsförordningen  får Länsstyrelsen ge dispens om det inte finns något annat lämpligt alternativ och artens bevarandestatus inte försämras av dispensen. Dispens medges i första hand för vetenskapliga, utbildnings- eller naturvårdsändamål.

Du söker dispens hos Länsstyrelsen. Om ansökan rör ett område som omfattar mer än ett län skall hela ansökan skickas till samtliga berörda länsstyrelser.

Ansökan om dispens

För arter skyddade enligt 4 och 7 §§ i Artskyddsförordningen måste den som söker dispens visa att:

  1. Det inte finns något annat lämpligt alternativ
  2. Upprätthållandet av artens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde inte försvåras
  3. Dispensen behövs för:
    a) att skydda vilda växter och djur eller bevara växternas och djurens livsmiljöer
    b) att undvika allvarlig skada, särskilt på boskap, gröda, skog, fiske, vatten eller annan egendom
    c) hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse
    d) forsknings- eller utbildningsändamål
    e) för återinplantering eller återinförsel och växtförökning eller uppfödning av aktuell art
    f) att under strängt kontrollerade former selektivt och i liten omfattning samla och förvara vissa exemplar

För de traditionella fridlysta arterna d.v.s. de som omfattas av 6,8 och 9 §§ så gäller endast punkt 1 och 2.

Ansökan ska innehålla följande uppgifter för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma den:

  • Syftet med dispensen, t.ex. varför måste artens tas bort?
  • Bedömning av artens gynnsamma bevarandestatus
  • Redovisning av andra alternativ. Du som ska utföra åtgärden är skyldig att visa att detta är det enda lämpliga alternativet
  • Vid strikt skyddade arter enligt 4 och 7 §§ Artskyddsförordningen ska du kunna ange och motivera ett av de särskilda skäl som står under punkt 3.  

Vid insamling:

  • Antal exemplar (individer) eller mängd som avses insamlas
  • Geografiskt område alternativt lokaler där insamling planeras
  • Om skyddade områden berörs (naturreervat, naturminne m.m.)
  • Tidpunkter alternativt tidsrymd under vilken insamling planeras
  • I förekommande fall plats för förvaring av levande djur (Jordbruksverkets tillstånd kan behövas)
  • Bedömning om de aktuella arternas bevarandestatus
  • Sökandens namn och adress
  • Namn på övriga personer som kommer att delta i insamlingen

Inom ett naturreservat kan även dispens från reservatsföreskrifterna krävas. Om ett naturreservat eller natura 2000-område avses bör det anges i ansökan.

Kom ihåg att skicka in din ansökan i god tid. Länsstyrelsen har för närvarande lång handläggningstid. Har du några frågor om ansökan så kan du kontakta någon av våra artskyddshandläggare.

Bestämmelser

Fridlysningsbestämmelserna hittar du i 8 kap i Miljöbalken och i Artskyddsförordningen (2007:845).

De flesta fridlysta arter omfattas av 6, 8 och 9 §§ Artskyddsförordningen.

Sveriges vilda fåglar och ett antal, kräldjur, däggdjur med flera omfattas av bestämmelserna i 4 § Artskyddsförordningen.

Exempel på sådana arter är:

  • större vattensalamander,
  • åkergroda och
  • hasselmus.

Dessa arters fortplantningsplatser och viloplatser är skyddade och det är inte heller tillåtet att störa arter under vissa tider på året. Om störningen är förbjuden måste avgöras från fall till fall.  Det är Länsstyrelsen som fastslår om en åtgärd är förbjuden.

Jakt och fångst av däggdjur och fåglar regleras i Jaktlagen (1987:259) och Jaktförordningen (1987:905).

Fiske av mal och flodpärlmussla regleras i förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

Dessutom finns speciella regler för handel, förevisning och preparering av vissa djur och växter.

Dessa regler finns huvudsakligen i:

  • Artskyddsförordningen (2007:845),
  • Rådets förordning (EG) nr 338/97 och
  • Kommissionens förordning (EG) nr 939/97.

Se även Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1997:61) och Jordbruksverkets allmänna råd 1997:1. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och Jordbruksverket är administrativ myndighet.

Kontakta oss

Teresia Holmberg
010-2244739
Naturvårdsenheten
natur punkt vastragotaland snabela lansstyrelsen punkt se¤natur punkt vastragotaland snabela lansstyrelsen punkt se
010-224 40 00

Vanliga frågor om fridlysta arter

Här hittar du svar på några vanliga frågor om:

  • fladdermöss
  • dammar
  • huggormar
  • störa djur
  • grodyngel
  • blåsippor
  • orkidéer
  • ekar - fridlysta?
  • renlav
  • plantera ut växter

 

Grönvit nattviol. Foto: Peter Flodin
Hasselsnok. Foto: Peter Flodin
Murgröna. Foto: Peter Flodin
Safsa. Foto: Peter Flodin
Ekoxe. Foto: Peter Flodin
Varglav. Foto: Peter Flodin