Dispens för fridlysta arter
Fridlysta arter har ett starkt lagskydd. Du behöver dispens från Länsstyrelsen för att göra åtgärder som kan påverka fridlysta arter eller deras livsmiljöer.
Åtgärder som kan skada fridlysta arter
Det är förbjudet att göra åtgärder som kan påverka eller avsiktligt störa fridlysta arter, eller deras fortplantningsmiljöer och viloplatser. Men du kan söka dispens för att utföra åtgärder om det inte finns någon annan lösning och om artens möjlighet att finnas kvar inte försämras.
Exempel på åtgärder som kan skada fridlysta arter:
- Fånga eller samla in djur och djurens ägg, rom och larver.
- Gräva upp växter, att samla in växter eller deras frön.
- Renovera utrymmen där fladdermöss lever.
- Rensa diken där groddjur lever.
- Fälla träd där fridlysta arter lever.
- Täcka platser där djur och växter lever med jord, grus eller timmer.
Förutsättningar för dispensansökan
Det finns två krav som måste uppfyllas för att du ska kunna få dispens:
- Det finns ingen annan lämplig lösning för den åtgärd du vill göra.
- Artens möjlighet att finnas kvar i framtiden försämras inte på något sätt.
För arter som är fridlysta enligt paragraferna 4, 5 och 7 i artskyddsförordningen krävs dessutom att det finns ett särskilt skäl med åtgärden du vill utföra.
- För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för dessa.
- För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, fiske, skog, vatten eller annan egendom.
- Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
- För forsknings- och utbildningsändamål.
- För återplantering eller återinförsel av arten, eller för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i liten mängd.
Det kostar ingenting att ansöka om dispens från fridlysningen.
Hur vet jag om det finns fridlysta arter där jag vill göra min åtgärd?
De regler som anger vilka arter som är fridlysta finns i artskyddsförordningen. Alla växt- och djurarter som är betecknade med bokstaven ”N” eller ”n” i bilaga 1 till förordningen och alla växt- och djurarter i bilaga 2 är fridlysta. Dessutom är alla vilda fågelarter fridlysta.
Se arter i bilaga 1 och 2 i artskyddsförordningen
Länk till annan webbplats.
I webbverktyget Artportalen kan du kan hitta uppgifter om vilka arter som finns rapporterade i det område där du vill göra din åtgärd. Det finns dock många områden där inga fynd finns rapporterade men arterna ändå kan finnas.
Som hjälp för att få veta om det kan finnas fridlysta arter i det område där du vill göra din åtgärd kan du söka i Länsstyrelsens karttjänster bland områden som har höga naturvärden, till exempel naturreservat. I områden med höga naturvärden finns ofta även fridlysta arter.
Fridlysta arter kan också finnas utanför områden med höga naturvärden. Kontakta Länsstyrelsen om du undrar om det finns fridlysta arter där du planerar att göra en åtgärd.
Behöver jag söka dispens?
Om du behöver ansöka om dispens eller ej beror på vad det är för typ av åtgärd du ska göra och hur den kan påverka skyddade arter. Fyll i det formulär som passar den åtgärd du planerar. Om uppgifterna är tillräckligt ifyllda kan Länsstyrelsen bedöma om det behövs dispens för att genomföra åtgärden.
Formulär om skyddade arter vid exploatering
Använd detta formulär om du
- ska genomföra exploatering, bygg- och markarbeten, avverkningar och andra vegetationsröjningar, som kan påverka skyddade arter.
- planerar att samla in (fånga) och flytta skyddade arter inför exploatering, för att undvika att dessa skadas eller dödas.
Länsstyrelsen har som mål att fatta beslut i dispensärenden inom 180 dagar. Behövs inte dispens för att genomföra åtgärden har Länsstyrelsen som mål att hantera ditt ärende inom sex veckor. Under tider med hög arbetsbelastning kan svarstiden bli längre. Länsstyrelsen kontaktar dig om du behöver skicka in ytterligare uppgifter.
Om du planerar att samla in (fånga) skyddade arter i forsknings-, utbildnings- eller förevisningssyfte ska du i stället använda vårt formulär för insamling i forsknings- eller utbildningssyfte.
Formulär för insamling i forsknings- eller utbildningssyfte
Det här formuläret ska fyllas i av dig som ska samla in (fånga) skyddade arter i forsknings-, utbildnings- eller förevisningssyfte.
Genom att fylla i och skicka in det här formuläret och andra nödvändiga dokument ansöker du om dispens från artskyddsförordningen. Länsstyrelsen har som mål att fatta beslut i dispensärenden inom 180 dagar.
Om du planerar att samla in (fånga) och flytta skyddade arter inför exploatering, i syfte att undvika att skyddade arter skadas eller dödas ska du i stället använda vårt formulär om påverkan på skyddade arter vid exploatering.
Vanliga frågor i länet
Fladdermöss hör till den grupp som är strikt skyddade. Det innebär att deras fortplantningsplatser och viloplatser är skyddade. De platser de använder som uppfödning för sina ungar och övervintrar på får alltså inte försämras och/eller förstöras.
Om du har fladdermöss med ungar på vinden eller i någon annan del av ditt hus får du inte hindra dessa från att flyga ut och in. Ibland kan fladdermössens urin och avföring orsaka obehaglig lukt, men detta beror ofta på ett dåligt ventilerat hus. Djuren är extra känsliga när de har ungar, det vill säga mellan 15 juni - 15 augusti.
Du bör samråda med Länsstyrelsen innan du börjar renovera ditt hus. Kom ihåg att varje fladdermus äter flera tusen insekter per natt och håller till exempel besvärliga mygg i schack. Fladdermössen är nyttodjur.
Fridlysningen omfattar vilda exemplar, även sådana som växer på tomtmark. Planterade växter är dock inte fridlysta.
Blåsippa får du inte gräva upp med rötterna eller plocka för kommersiellt ändamål och det gäller i hela Sverige. I vissa kommuner får du inte plocka blommorna alls. Det beror på att de är mer utsatta för plockning i tätbefolkade områden och tillgången på blåsippor är sämre längs med kusten.
Ja, det är helt i sin ordning - så länge ni släpper ut ynglen igen. Försök undvika att samla in yngel av större vattensalamander, men det kan vara svårt ibland att se vad som är vad.
Du ska i första hand försöka flytta på ormen till en mer lämplig plats. Om det inte går och om du hittar den inne på din tomt och du inte lyckas fånga in den och du inte ser någon annan lösning är det inte förbjudet att slå ihjäl huggorm. Undantaget gäller bara på din tomt, det vill säga inom trädgården och nödvändigtvis inte på resten av din fastighet. Du får inte slå ihjäl några andra ormar än huggorm.
Det kan finnas groddjur i dammen. Du måste först ta reda på vilka eventuella groddjur som kan tänkas finnas där. Om du stöter på vanlig groda, vanlig padda eller mindre vattensalamander ska du tänka på att inte fylla igen dammen under deras fortplantningsperiod, det vill säga mellan 1 april - 31 augusti.
Stöter du däremot på större vattensalamander eller åkergroda innebär det att inte bara de individer du hittar är skyddade utan även dammen i sig. Dammen räknas som en fortplantningsplats och ofta är naturen kring dammen under vinterhalvåret den så kallade viloplatsen, där grodor övervintrar. Groddjur kan även övervintra i botten på åmiljöer eller i dammar. Du måste söka dispens för att fylla igen dammen. Kontakta Länsstyrelsen för mer information.
Relaterad information
- Artskyddsförordningen på riksdagens webbplats (riksdagen.se) Länk till annan webbplats.
- Om arter och artskydd på Naturvårdsverkets webbplats (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
- Lagstiftning, direktiv och förordningar på Havs- och vattenmyndighetens webbplats (havochvatten.se) Länk till annan webbplats.
- Fridlysta växter och djur i Sverige, publikation på Naturvårdsverkets webbplats (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.