Sala silvergruva blir byggnadsminne

Länsstyrelsen byggnadsminnesförklarar Sala silvergruva. Syftet är att bevara det unika området för framtida besökare. Gruvan är en mycket välbevarad och sammanhållen industrimiljö där gruvdriften har pågått från tidigt 1500-tal fram till 1908.

Silvergruvan Foto: Patrick Björklund

Byggnadsminnesförklaringen omfattar ett 50-tal byggnader. Bland annat gruvschakt, varphögar, byggnader och vattensystem från både en äldre och en yngre fas för gruvindustrin.  

– Silvergruvan är genom sin långa historia och sin tidvis stora betydelse för Sveriges ekonomi av största värde för landets, länets och Sala stads historia, säger landshövding Ingemar Skogö. Byggnadsminnesförklaringen ger ett bättre skydd så att framtida generationer kan ta del av historien kring gruvan. Det ger också stabilare förutsättningar för att utveckla besöksnäringen i området.

Uppsving under 1500-talet

Gruvdriften vid Sala silvergruva fick ett uppsving under Gustav Vasa och ett gruvsamhälle växte upp intill gruvan, den nu övergivna gruvbyn. Driften av gruvan fick en avgörande betydelse för landets ekonomi under 1500-talet då också det mesta silvret togs upp. Gruvan styrdes tidigt av kronan som senare ordnade ett mer reglerat samhälle istället för den spontanframväxta gruvbyn. År 1624 lades stadsplanen ut i form av ett rutnät för nuvarande Sala stad och gruvbyn utrymdes.  

Gruvans äldsta schakt finns i den södra delen av området. Efter flera ras under 1500-talet och början av 1600-talet övergavs de schakten. I takt med att brytningen flyttade mot norr till följd av rasen i södra gruvområdet minskade utvinningen. Gruvan upplevde vissa uppsving omkring 1750 och 1850. År 1887 överläts ägandet av gruvan till bergslaget. Flera privata bolag ägde gruvan till 1988 då Sala kommun övertog ägandet. Idag ägs gruvområdet huvudsakligen av ett bolag, där kommunen är majoritetsägare.  

Till stor del innefattar byggnadsminnesområdet tekniska byggnader och anläggningar som lavar, kanaler, maskinhus, magasin, bodar och personaltjänstebostäder av skilda slag men även administrationsbyggnader. Byggnaderna inom skyddsområdet uppfördes mellan 1670-2003 och speglar på ett unikt sätt gruvans utveckling och historia. Bebyggelsen fick huvudsakligen sin nuvarande utformning under 1800-talet.  

Byggnadsminnesförklaringen av Sala silvergruva har varit aktuell under flera år, men först nu har alla delar fallit på plats så att Länsstyrelsen kunde fatta beslutet.