Ängsö – mälarlandskap med rik natur och kulturhistoria

Naturreservatet består av en hel socken med öar, holmar och skär i Mälaren. Här blir det en salig blandning av jordbrukare, slottsfolk, öbor och alla friluftsutövare. Det är ett mycket populärt rekreationsområde där du kan vandra i skog och mark, åka skidor, segla, åka skridskor, cykla, paddla kanot, bada, fiska, göra naturstudier, ja listan kan göras väldigt lång...

Ängsö skyddades ursprungligen som naturpark, men sedan år 1965 är det ett naturreservat. Ängsö fideikommiss, som utgjorde merparten av naturreservatet, hamnade år 1971 i allmän ägo och fastigheten ägs numera av Stiftelsen WestmannaTurism.

I arkipelagen ingår i övrigt 222 holmar och skär. Naturreservatet utgörs av Ängsö församling. Antalet öar uppgår till 23. De två största är Ängs­ön och Långholmen. På dessa bedrivs fortfarande jordbruk, medan jordbruket på övriga större öar lades ned på 1950-talet.

Kulturlämningar

Området är fattigt på fornlämningar, jämfört med näraliggande och högre belägna fastlandsområden. De gravar och gravfält som finns är från järnåldern, men från och med skiftet järnålder/medeltid är spåren desto fler. De första, skriftliga uppgifterna om Ängsö är från 1100-talet och slottets anor är från 1200-talet.

Flera av de gamla torpen finns kvar, många av dem med ålderdomlig prägel. Ängsös topografi och ägoförhållanden har bidragit till att ålderdomliga brukningsformer bevarats i jordbruket. Ända in på 1900-talet levde sådana traditioner kvar och spåren av dem syns än i form av små brukningsenheter med strandängar och hagmarker som hävdats i sekler.

Naturen

I reservatet finns många naturtyper av stort intresse. De så kallade ”stäppartade torrängarna” har i länet sin huvudförekomst just här. I dessa miljöer finns växter med sydostlig utbredning och som har sin västgräns i landet ungefär här. Den mest välkända av dessa är lundkovall (natt och dag). Inom vissa de­lar av Ängsö är kalkpåverkan på vegetationen tydlig. Orkidén Adam och Eva växer på sådana lokaler.

Betydande delar av skogsmarken intas av ekdominerad ädellövskog med lundflora. En annan värdefull skogstyp är sumpskog med klibbal och ask. Vid flera av torpen finns utrotningshotade kulturväxter som exempelvis hjärtstilla och odört. På Långholmen kan man hitta knippnejlika och vid slottet ses emellanåt både gråmalva och vit kattost. Andra exklusiva växtarter är korskovall och toppjungfrulin liksom ”ogräset” riddarsporre.

Svampar och fladdermöss

Bland svampar kan nämnas de intressantaste arterna som jättekamskivling, rotsopp, oxtungssvamp, tallharticka, sepiavaxskivling samt skumticka. Förekomsten av fladdermöss är både art- och individrik. Av i Sverige påträffade 15 arter finns minst sju inom Ängsö.

Fåglar

Fågellivet är också rikt och inom reservatet häckar bl.a. svarthakedopping, rördrom, årta, bivråk, havsörn, storspov, skogsduva, göktyta, mindre hackspett, gulärla, skäggmes, nötkråka och ortolansparv. Vintertid är fjärdarna tillhåll för havsörnar och ibland kan så många som ett par dussin ses samtidigt.

Insekter

Den rika insektsfaunan är i första hand knuten till torra ängar och till ädellövträd. Av de mest spektakulära arterna bör nämnas bastardpärlemorfjäril, vars larv lever på olika violer, och apollofjäril, som lever på kärleksört.

Översiktskarta

Get Microsoft Silverlight

 Fakta

Kommun: Västerås
Skyddat år: 1960, ombildat 2011
Areal: 7171 ha (2936 ha land; 4235 ha vatten)
Förvaltare: Länsstyrelsen
Mer information: Länsstyrelsen (tel. 010-224 90 00)

 Mer att läsa