Naturreservat

Venabäcken - slingrande vatten med myller av liv 

Naturreservatet Venabäcken bildades år 2008 med huvudsyftet att bevara ett relativt opåverkat vattendrag med naturlig dynamik och många värdefulla arter, framförallt den hotade flodpärlmusslan. Venabäcken är en av länets fyra kvarvarande lokaler för flodpärlmussla.

Vy på del av Venabäcken, fotografi.

Naturen

Naturreservatet ligger ungefär 10 km nordost om Kolsva och omfattar den del av Venabäcken som rinner från Lillsjön vid Brobo i norr ner ett stycke förbi Buskbo i söder där Sämskarbobäcken ansluter. Så småningom rinner Venabäckens vatten ut i Mälaren via bland annat Köpingsån.

Reservatet utgörs också av intilliggande myrmark och skog, vars främsta syfte är som skyddszon mot vattendraget. Venabäcken meandrar, d v s slingrar sig fram och tillbaka i stora bågar, vilket bidrar till områdets skönhet och upplevelsevärde. Bredden varierar mellan en och sju meter och medeldjupet är ungefär en halvmeter. Det finns två forssträckor i bäcken, dels vid Vena och dels söderut vid Stängslen. Båda platserna har nyttjats för kraftutvinning, men idag forsar vattnet fritt. Det strömmande vattnet är reservatets kärna, men sammantaget hyser området många olika miljöer och ett myller av liv, såväl på land som i vatten.

En svart flodpärlmussla som är ca 10 cm,  i en hand, fotografi.
Venabäcken har länets största bestånd av flodpärlmussla.

Flodpärlmussla

Venabäcken har länets största bestånd av flodpärlmussla med cirka 25 000 individer! Den minsta mussla som hittades i Venabäcken år 2003 var 16 mm lång, d v s ca 10 år gammal, vilket tyder på att en viss föryngring av musslor sker.

Flodpärlmusslan har mycket höga krav på vattenkvalitet och Venabäcken har bra värden, delvis genom att Vågsjön uppströms kalkas. Bland bottenfaunan i bäcken finns både försurnings- och föroreningskänsliga arter, vilket visar att det finns inga eller obetydliga effekter av störning. Flodpärlmusslan är också beroende av öring eftersom musslan som liten parasiterar på unga öringars gälar.

Övrigt växt och djurliv

Venabäcken hyser en stor artrikedom när det gäller fisk. Utöver öring finns abborre, benlöja, bäcknejonöga, gädda, lake, mört och stensimpa. Det finns gott om spår av bäver i hela reservatet, såväl bävergnag, fällda träd, hyddor och dämmen. Dammarna utgör ofta vandringshinder för fisk och även flodpärlmusslan som är beroende av öringen för sin spridning, men dammarna utgör ofta bara temporära hinder, som försvinner av sig själv efter en tid då vattnet hittar nya vägar och bävern letar nya platser.

De vanligaste övervattensväxterna i Venabäcken är bladvass, olika starrarter och kabbeleka, den sistnämnda färgar stränderna vackert gula under maj. Bladvassen dominerar vissa partier i norr. I den södra bäckdalen växer bl.a. missne, bäckbräsma, gullpudra, strutbräken och källgräsmossa. I de lugnflytande delarna av bäcken trivs undervattensväxter, mestadels näckros och igelknopp. Näckmossa påträffas på några ställen i Venabäcken där vattnet är mer strömmande.

De öppna myrmarkerna består i första hand av medelrika kärr. I det trädbevuxna rikkärret vid Persbovägen dominerar glasbjörk, med inslag av tall och klibbal. Mossfloran har ett rikt inslag av rikkärrsarter, bl.a. knoppvitmossa, kärrkammossa, röd skorpionmossa och gyllenmossa.

De högsta skogliga naturvärdena finns i naturreservatets södra del. Här växer örtrika barrskogar med inslag av lövträd såsom asp och klibbal och man hittar t ex ormbär, blåsippa, fällmossa, mörk husmossa, lunglav och gränsticka.



För besökaren

Fakta

Kommun: Köping och Skinnskatteberg
Skyddat år: 2008
Areal: 85 ha varav ca 46 ha produktiv skogsmark
Förvaltare: Länsstyrelsen
Mer information: Länsstyrelsen (tel. 021–19 50 00)

Översiktskarta

Get Microsoft Silverlight