Ulvö-havet

Det här är ett stort marint naturreservat som är unikt i sitt slag i Höga kusten. Nästan hela Södra Ulvön och en stor del av havet öster och nordost om Ulvön med många mindre öar och skär ingår i reservatet. Det är en relativt oexploaterad kustmiljö med höga marina och kustnära naturvärden. Men det är också ett fint område för en kajak- eller vandringstur. Tänk dock på att det är förbjudet att gå iland på flera av öarna i reservatet under fåglarnas häckningstid.

Besöka reservatet

Södra Ulvön är en mycket fin ö att besöka. Här finns stigar att vandra och i Långvikens och Flasevikens inre och skyddade delar kan du ta ett dopp vid fina små sandstränder. Soliga, varma sommardagar är vikarna väl besökta av båtfolk, men det går också att hitta delar av ön där du kan vara för dig själv.

För att ta dig till Södra Ulvön eller någon annan av öarna i reservatet behöver du tillgång till egen båt eller kajak. Alternativt leja någon att skjutsa dig från norra ön eller hyra en roddbåt, men det finns ingen reguljär färja eller båtskjuts i nuläget.

Havet

En stor del av reservatet är havsyta. Marina reservat är mindre vanliga än naturreservat på land, men minst lika viktiga. Även naturen till havs behöver skyddas. I Ulvöhavets naturreservat finns mycket höga marina naturvärden. Det beror bland annat på att det är klart vatten och bottnar som spolats rena från löst material (sediment).

Fågelskyddsområden

I reservatet finns ett rikt kustfågelliv och flera av öarna är sedan tidigare fågelskyddsområden. På öarna häckar bland annat ejder, svärta, roskarl, gråtrut och silvertärna. På ön Flasan i mitten av reservatet finns några hundratal par tordmule, och ett par tiotal par vardera av sillgrissla och tobisgrissla.

Flera av öarna i reservatet har beträdnadsförbud den 15 mars-15 augusti. Då ska fåglarna få häcka i fred. Tänk på detta om du paddlar eller åker båt i reservatet.

Landet höjs

Höga kusten har den största sammanlagda landhöjningen sedan senaste istiden, och för närvarande höjer sig landet ungefär 9 mm per år. Det märks på många sätt i Ulvöhavets naturreservat. Nya skär stiger över havsytan och blir så småningom öar. Rensviken på Södra Ulvön är en lagun med en trång, grund öppning mot havet. Öppningen snörs av alltmer för varje år som går och snart kommer den att vara helt avsnörd från havet förutom vid högvatten.

Under årtusenden har vågorna tagit sats från andra sidan Bottenhavet innan de vräkt sig upp över Ulvöns stränder. De lösa jordlagren är därför bortspolade, och största delen av reservatet består av hällmarker. Du kan vandra med hällar under fötterna från de kalspolade stränderna och upp till flera 100 meter in över ön. Längs västra stranden stupar klipporna brant i havet, men annars är strandhällarna mestadels flacka. Här och var breder klapperfält ut sig.

Växter på land

Södra Ulvön och de andra öarna i reservatet är en tuff miljö för växter. På de mest utsatta hällarna finns bara lavar - de verkliga överlevnadskonstnärerna. I sprickor och skrevor klamrar sig gräs och örter fast. Längre in från land växer även ris, buskar, gamla knotiga tallar och av vinden kuvade krypgranar. Kärleksört, gul fetknopp, backtimjan, strandglim och gullris är några av hällmarkernas karaktärsarter. På sandstränderna finns det gott om både strandråg och strandärt.

Skogarna på Södra Ulvön är dels hällmarkstallskogar och dels granskogar med inslag av asp. På hällmarkerna i nordost finns tallar som är över 400 år gamla. De har under sin livstid varit med om flera skogsbränder. I dalgångar och andra ställen där jordlagret är tillräckligt djupt växer granar. Den örtrika dalgången mellan Rensviken och Ulvösundet kan vara väl värd ett besök för den botaniskt intresserade.