Rejält med snö skapar förutsättningar för en vårflod med mycket vatten

Med hjälp av vårflodsprognoser från SMHI, Vattenregleringsföretagen och egna analyser bedömer länsstyrelsen att vårfloden 2024 kommer att kunna bli märkbar runt om i länet.

Generellt finns det gott om snö i hela Västernorrland vilket skapar förutsättningar för höga flöden när snön smälter.

Snömängderna för årstiden är 1.5 till 2 gånger det normala över hela länets yta. Det är störst mängder över det normala i kustlandet och i de västra delarna av Medelpad. I de stora vattendragen har både Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven mycket snö.

Tittar man på förutsättningarna kommer vi troligen att märka av vårfloden i år. Mycket snö behöver inte alltid betyda mycket vatten, men med varmt vårväder kan vi få problem på flera håll. Jag hoppas på en april och maj där vi får en kombination av varmare och kyligare väder. Då smälter snön långsamt av och vi får en utdragen period utan kraftiga flödestoppar. Just nu ser det bra ut med en tidig avsmältning som avstannar nästa vecka säger Martin Neldén, beredskapshandläggare vid Länsstyrelsen Västernorrland.

För de stora vattendragen är läget följande

• Ljungan har stora snömängder längs med hela vattendraget. Det är stor risk att det blir så mycket vatten att SMHI kommer att utfärda varningar för höga flöden på gul nivå och kanske till och med orange nivå längs med vattendraget. Detta gäller framförallt mindre biflöden. Kända problemområden som exempelvis sjön Marmen riskerar att drabbas av höga vattenstånd.
• Indalsälven har också stora snömängder längs med hela vattendraget men på grund av att det mesta fångas upp i sjöar och magasin i Jämtland tillsammans med lite bebyggelse uppströms Bergeforsen blir det troligen små problem i Västernorrland. Däremot kan det bli problem i biflöden som Ljustorpsån eller Mjällån.
• Ångermanälven har snömängder över det normala längs med hela älvsträckan. Det kommer troligen bli högre flöden än normalt och det finns förutsättningar för gul varningsnivå i både huvudfåran och biflöden under snösmältningen. I de nordvästra delarna kring Junsele är snömängderna som störst där exempelvis Röån bedöms kunna bjuda på höga flöden längre fram i vår.
• I Moälven och Nätraån kan det bli problematiska flöden när snön smälter, speciellt vid de kända problemområden som finns som Grindnäset vid Nätraån.
• I Gideälven kommer mycket vatten samlas upp i Stennäs regleringsmagasin och det brukar inte bli större problem längs med älven på grund av hur geografin ser ut.

Generellt har hela kustlandet mycket snö och där kommer mindre vattendrag få märkbart högre flöden snabbt när vädret blir varmare. Under veckan kombineras detta med regn som gör att det snabbt kan bli kraftiga flöden. Samtidigt sjunker temperaturen igen till helgen och då får vi snabbt lägre flöden i de små vattendragen.

Hur kraftig vårfloden blir beror samtidigt på vädret under snösmältningen. Blir det väldigt varmt och en snabb avsmältning tillsammans med mer nederbörd blir det en kraftig vårflod, men sker avsmältningen långsamt och under längre tid blir det lugnare. Det tillsammans med mängden snö som ska smälta avgör hur illa det kan bli. Det spelar också roll om ett vattendrag har många sjöar då detta dämpar flödet.

Med de prognoser och analyser som vi har tillgång till bedömer vi att årets vårflod kommer bli märkbar. Speciellt om vi får en vårflod med snabb avsmältning och mycket nederbörd samtidigt. Då kan områden som haft problem tidigare drabbas igen. Bor man i ett sådant område bör man vara uppmärksam och förbereda sig, säger Martin Neldén.

Vårfloden startar lite olika

I länets mindre vattendrag vid kusten kan troligen vårfloden börja märkas redan nu i veckan. Längre in i landet och på högre höjder håller kylan ofta i sig lite längre, vårvärmen dröjer och med det vårfloden. Sammantaget för alla mindre vattendrag, oavsett om det ligger vid kusten eller inlandet, är bedömningen att flöden i mindre vattendrag kommer att öka nu i veckan, men på grund av kyligare väder nästa vecka lugna ner sig. Hur utvecklingen blir sedan beror på vädret.

För länets tre stora älvar, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven, kommer inte vårfloden igång ordentligt förrän senare, troligen någon gång i maj och vårfloden kan hålla på långt ut i juni. I dessa vattendrag spelar även väderutvecklingen längs med hela vattendraget roll.

Det är trots allt prognoser och bedömningar och bor man i närheten av ett vattendrag så är det alltid bra att ha en beredskap. Fördelen är att man ofta vet sedan tidigare händelser var vattnet kommer att stiga, säger Martin Neldén.

Stort eget ansvar vid översvämningar

Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att skydda din egen fastighet mot översvämningar och pumpa ut eventuellt vatten som kommit in. Hus som ligger lågt och hus med källare är mer utsatta för risker än andra. Kontrollera diken, vägtrummor och andra tänkbara hinder för vattnet.

Kommunen kommer i första hand att skydda samhällsviktiga funktioner som till exempel pumpstationer för vatten och avlopp, vägar och elcentraler samt äldreboenden.

Länsstyrelsen hjälper till att samordna arbetet. Om kommunens eller regionens egna resurser inte räcker till har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förstärkningsresurser som kan användas.

Tips till dig som privatperson

Vid höga flöden finns risk för källaröversvämningar. För att undvika skador kan du till exempel:

• Tömma källaren på saker.
• Stänga eventuella ventiler på avloppsledningar.
• Täcka för golvbrunnar med sandsäckar eller plastsäckar fyllda med jord.
• Rensa dagvattenbrunnar och kontrollera stuprör så att de inte är stopp.
• Följ nyhetsrapporteringen samt väderprognoser och varningar från SMHI.

Tänk också på att inte gå eller köra bil genom översvämmade områden och respektera avspärrningar och följ myndigheters uppmaningar.