Sök pengar för att ge röst åt tysta kulturarv

Du kan söka pengar för att berätta en historia som breddar synen på kulturarv. Vi letar efter förbisedda, dolda och bortvalda platser och människor. Målet är att många fler röster ska höras.

Kulturmiljöer runt om i landet rymmer många intressanta berättelser och perspektiv. Det finns en starkt behov av att lyfta fram berättelser som tidigare har fått stå utanför den nationella historieskrivningen. Bland annat har till exempel romers och samers historia haft en undanskymd och ibland obefintlig plats. Många människor har under historiens gång inte passat in i historieskrivningen. Psykiska, fysiska, sexuella och socioekonomiska faktorer har bidragit till marginalisering och tystnad. Det behövs röster som ger liv till förbisedda, dolda och bortvalda platser. Konflikter och maktförhållanden kan inte förbises.

Det finns inga enkla svar på hur vi uppnår ett inkluderande kulturarvsarbete. I strävan efter att lyfta fram glömda perspektiv och minoriteter finns alltid en risk att återigen fastna i stereotypa framställningar och utgångspunkten om "vi" och "de andra". Några möjliga vägar för att komma vidare är att istället fokusera på vad som är gemensamt för oss människor istället för vad som särskiljer oss. Att utgå från en plats och den mängd ingångar som den kan ge kan vara en annan väg.

I Uddmanska huset knäckte fysikforskaren Lise Meitner gåtan om klyvning av atomkärnor. Men det var kemisten Otto Hahn som fick uppmärksamheten.

Det samiska kulturarvet har länge behandlats bristfälligt och stereotypt. Restaurang Tusen är ett exempel på samiskt nyskapande formspråk. 

Under 1960-talet präglades Sverige av en stark framtidstro. Många personer med utländsk bakgrund rekryterades för att arbeta inom industrin, däribland Torslandaverken.

På Eugeniahemmet bodde barn med funktionsnedsättningar 1886-1971. Vem berättar deras historia?

 

 

 Informationsfolder

Bild på folder