Länsresidenset i Härnösand

Härnösand har varit residensstad sedan 1645, med några mindre avbrott. Det geografiska området och namnet på länet, som landshövdingen i Härnösand ansvarat för, har förändrats vid olika indelningsreformer.

Länsresidenset i Härnösand

År 1645 omfattade länet Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Nio år senare ändrades länsgränserna och landshövdingen flyttade till Gävle.

År 1762 återställdes 1645 års länsindelning. Länsresidenset i Västernorrland förlades dock till Sundsvall.

Gustav III:s regeringen beslutade 1778 att landshövdingen åter skulle flytta till Härnösand. Ett viktigt skäl till detta var att Härnösands stad erbjudit sig att uppföra ett residens till landshövdingen, vilket av olika anledningar inte blivit fallet i Sundsvall. De norrländska residensen, förutom det i Gävle, var vid denna tid byggda i trä.

Efter några år av tillfälliga lösningar, både i Sundsvall och i Härnösand, beslöt sig landshövdingen Carl Bunge 1784, uppenbarligen under starkt inflytande av Gustav III, att av Härnösand kräva ett nybyggt residens i sten. Gustav III, som just hemkommit från en lång studieresa i Italien och Frankrike, där han mött de nya arkitekturströmningarna med antika förebilder, ville snarast se den nya arkitekturen förverkligad i Sverige.

Ritningarna till det nya residenset, som upprättades av arkitekten Olof Tempelman, Stockholm, godkändes av Gustav III i januari 1785. Tempelman, var sedan 1779 professor i arkitektur vid Konstakademiens arkitekturskola, och hade själv rest i Italien och Frankrike. Härnösands residens andas därför nyklassicism. På hösten 1790 kunde residenset delvis tas i bruk och stod helt färdigställt året därpå.

Byggnaden har en helt slätputsad fasad och innehåller nio fönsteraxlar. Den artikuleras genom sex breda doriska kolossalpilastrar, två i hörnen och fyra i det till tempelportik gestaltade mittpartiet. Pilastrarna bär symboliskt upp en låg mezzaninvåning. Här finns ett högt sadeltak, genombrutet av mittpartiets gavelfronton, och i gavelfältet återfinns statens vapensköld med tre kronor. Sjöfasaden mot Nattviken vänds mot en planterad terrass.

Länsresidenset inköptes från Härnösands stad av svenska staten 1858. Länsstyrelsen flyttade 1883 sina tjänstelokaler, som hittills hade varit i residenset, till det nya landsstatshuset vid Stora torgets södra sida. Under 1920-talet renoverades länsresidenset och då tillkom de rumssamband som idag står att finna i huvudvåningen. Måleriet med sin gustavianska inspiration genomfördes av den kände dekorationsmålaren Yngve Lundström, Stockholm.

Länsresidenset, som numera ägs av Statens fastighetsverk, är vackert beläget mitt i Härnösand vid Nattviken, som står i förbindelse med Bottenhavet.

Huvudingången är vänd mot Stora torget och mot sjösidan finns en parterr, en trädgårdsanläggning, uppbyggd. Bottenvåningen omfattar nu arbetsrum för landshövdingen, bibliotek och salong, kök samt mindre matsal. I huvudvåningen (våning 1) finns representationsutrymmen med en större matsal och fyra salonger samt serveringskök. Våning två innehåller landshövdingens privata bostad samt tre gästrum. Källarplanet har, utöver förvaringsrum, bastu, utrymmen för bordtennis och vinkällare.