Situationen ohållbar – beslut om flytt av vargtiken i Junsele 

Publicerad
2013-03-08
Kategori
Djur & natur
Ämnesområde
Jakt och vilt, Rovdjur

Idag har Naturvårdsverket fattat beslut om att försöka genomföra en flytt av vargtiken i Junsele. Bakgrunden till beslutet är en ohållbar situation för renskötseln och att det inte går att genomföra en skyddsjakt just nu.

Ja 

─Det är en mycket svår situation. Skadorna för renskötseln är så omfattande att den är ohållbar. Situationen förvärras dessutom hela tiden. Vi ser idag ingen annan lösning än att flytta vargtiken, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket har två gånger beslutat om skyddsjakt men besluten har överklagats och skyddsjakten har avbrutits. Samtidigt så blir situationen för renskötseln allt svårare och skadorna är omfattande, något som bekräftas av Länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län som förordar en flytt av vargtiken. Vid samråd med Nationella rovdjursrådet framkom att majoriteten av rådet förordar en flytt.

─I och med förvaltningsrättens ställningstagande om inhibition av de två tidigare besluten om skyddsjakt välkomnar länsstyrelsen en lösning för att reducera störningarna för samebyn. Vi anser att situationen är allvarlig och ohållbar för renskötseln i området. Utöver den nuvarande problembilden är det stor sannolikhet att vargtiken att bli kvar i området och problemen kommer sannolikt att uppstå igen, säger Irene Hedlund, enhetschef vid Länsstyrelsen Västernorrland.

Ohållbar situation kräver flexibel förvaltning

Den situationen som pågått under lång tid påverkar även vargtiken. Den långvariga bevakning som skett och fortfarande sker i området påverkar enligt Naturvårdsverkets bedömning vargtiken negativt. Även en flytt innebär risker eftersom vargtiken varit sövd tre gånger tidigare. Eftersom de tidigare beslutade skyddsjakterna inte kan genomföras gör Naturvårdsverket bedömningen att en flytt i den besvärliga situation som råder är bäst även för vargtiken.

Den nu planerade flytten ska ses som en extraordinär åtgärd. För att lösa en den ohållbara situationen gör Naturvårdsverket ett avsteg från de principer som tidigare tillämpats i dessa sammanhang beträffande antalet sövningar och flyttar av vilda djur.

─Vi är medvetna om att en flytt kan medföra risker för vargtiken. Därför har vi inför detta beslut rådgjort med veterinärer och forskare. Det märkarteam som vi anlitar vid flytt av varg kommer att medverka i genomförandet av flytten av vargtiken från området till ett område till Mellansverige där förutsättningarna för etablering av varg är lämpligare, och det är Naturvårdsverket som ansvarar för flytten säger Ruona Burman.

Beslutet gäller mellan 12-31 mars. Vi kommer att informera när flytten har genomförts. Och vi planerar att förse vargtiken med ett GPS-halsband.

Arbetet med vilda djur kräver att viltförvaltningen är flexibel. Arbetet i viltförvaltning präglas av ett adaptivt förhållningssätt. Detta innebär att förvaltningen baseras på beslut och riktlinjer som grundas på tillgänglig kunskap och långsiktighet. En adaptiv förvaltning ska också kunna tillgodose nya eller förändrade förhållanden. 

Fakta om skador för renskötseln

I området finns mellan 4 000 och 5 000 renar. Vargtikens närvaro gör det svårt att bedriva en ordnad renskötsel. Skadorna är omfattande. Det har även förvaltningsrätten ansett.  

  • Tiken har ensam rivit minst 33 renar. Upprepade jaktförsök från vargtiken gör att renhjordarna splittras. Renskötarna uppger att det kan ta närmare två månader att samla ihop hjordarna igen.
  • Svårigheter med att smala ihop renhjordarna innebär mycket extraarbete för renskötarna och de får inte med sig renarna upp till kalvningsområdena i fjällen. Det leder till att många renar kan bli kvar i området fram till hösten och resultatet blir störningar och skador för andra markägare. Det strider också mot regelverket för renskötseln. 
  • Renarna stressas av vargens närvaro och särskilt känsliga är dräktiga vajor som inte får betesro. Under vinter och vårvinter är renhjorden, som främst består av dräktiga vajor; extra känslig för störningar av olika slag.
  • Om den viktiga betesron störs kan detta resultera i att foster dör, att kalven föds så svag att den inte överlever eller, om den överlever, att vajan inte klarar av att producera tillräckligt med mjölk till kalven.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Ruona Burman

Viltsamordnare Naturvårdsverket

Telefon 010-698 12 54

E-post ruona.burman@naturvardsverket.se

Irene Hedlund

Enhetschef vid Miljöanalys och viltförvaltning

Länsstyrelsen Västernorrland

Telefon 0611-34 90 71, 073-271 76 21

E-post irene.hedlund@lansstyrelsen.se

Anneli Nivrén

Presschef Naturvårdsverket

Telefon 010-698 13 00, 070-206 37 27

E-post anneli.nivren@naturvardsverket.se

Mer information hittar du på Naturvårdsverkets webbplats.

Senast uppdaterad: 2013-03-08