Rigåsen - nybygge med blomrika ängar


Djupt inne i Medelpads skogar grundades någon gång under 1700-talet det högt belägna nybygget Rigåsen. Här på de två gårdarna levde människor ända in på 1940-talet. Som besökare kan du njuta av blomsterprakten och tystnaden. Vissa av byggnaderna som bagarstuga och loge är bevarade och står öppna för besökare.

Livet på Rigåsen och arbetet med att röja för åker och äng var naturligtvis slitsamt. Varje sommar sker slåtter av den gamla ängsmarken, vilket gör att vi här har kvar en rik ängsflora. Här har bland annat hittats den sällsynta fjällgentianan med sina vackra djupblåa blommor. Tyvärr har den inte synts till under de senaste åren.

Rigåsen är ett naturreservat som har både kulturella och naturvetenskapliga värden. Reservatet ligger som en rofylld glänta i en trakt där det av geologiska skäl annars är ont om odlingsbar jord.

Syftet med reservatet är att i första hand befrämja livsbetingelserna för områdets kulturpräglade vegetation samt bevara det geologiska underlaget och vissa av de kulturhistoriska objekt som hör samman med områdets tidigare historia. Reservatet är även av Regeringen antaget som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet.

Rigåsens historia

"Fjällstället" Rigåsen är ett krononybygge som togs upp på Återvänningens vidsträckta skogsallmänning, nära gränsen mot Skälssjöns skogsmark. Troligen var Rigåsen från början ett område där man bedrev svedjebruk. 

På 1870-talet, eller däromkring, dör arrendatorn av det övre av de två gårdarna på Rigåsen. Änkan Anna Greta som har tre barn, gifter så småningom om sig med den fjorton år yngre Erik Petter. Det nedre stället bebos av en annan familj. Cirka 1920 tas det nedre stället över av Anna Gretas dotter med familj. På det övre stället bor så småningom även dottersonen med familj.

Erik Petter som var en "kraftkarl" var känd som en jägare av stora mått. I de stora stenrösena påstås det att man gömde tjuvjagat saltat älgkött i tunnor. År 1941 dör Erik Petter, 82 år gammal. Året efter hålls auktion och sedan flyttar även Charlotta och hennes man. Därefter bor ingen på Rigåsen.

Topplåsbräken.

Myrslåtter och fjällkor

På den år 1846 upprättade kartan över Rigåsens inägor framgår hur de olika markslagen då fördelade sig. Åker och lägdor uppgick till cirka tre tunnland, odlingsjord till åtta och stenbunden slått inom hägnaden till tre tunnland. Ett tunnland motsvarar knappt en halv hektar. Merparten av vinterfodret fick man från myrar som slogs vartannat eller vart tredje år. 

När sockenkartan för Liden upprättas år 1859 uppges att sex personer bor på Rigåsen. Potatis, korn, blandsäd och lite ärtor är de grödor som odlas. Medelavkastningen, när utsädet är avdraget, är cirka fem gånger utsädet för korn och åtta gånger för potatis.

År 1937 finns fyra kor, två ungnöt samt häst på övre gården och på nedre stället har man tre kor, ungnöt och häst. Åkerarealen uppges vara 5,8 hektar och ängsmarken 53,2 hektar inklusive myrslåtten. Tillsammans bärgar de två familjerna omkring 60 lass starrgräs årligen på myrarna.

Slåtterarbetet påbörjades kring Saradagen 19 juli och pågick till långt in på hösten. Lägdhöet slogs först, därefter "hacket" (hackslåttern) i augusti och sedan den betydelsefulla myrslåttern. Det var framför allt våtmarkerna vid Stora och Lilla Tjäresjöarna samt vid Hemåstjärn som slogs och starren stackades på myrarna för att köras hem på vinterföret.

Förutom kor och häst fanns några får, höns och gris ibland. Kreaturen gick fritt på skogen på bete sommartid. Vid denna tid (1920-30-talen) fanns det stora hyggen i närheten där det var bra med bete. Några problem med rovdjur hade man inte. På hösten släpptes djuren innanför hägnaden och fick beta av återväxten.

Korna var av "fjällras" och mjölkade som bäst fem-sex liter per dag som nykalvade, annars cirka tre liter. Korna fick mest klara sig på starrfodret vintertid medan hästen fick lägdhöet. Getter och får fick hackslåtthöet samt löv. Man bröt mycket löv i omgivande skogsmark; asp, rönn, sälg och björk. Det var förr mycket få träd inne på inägomarken. Längs stenmuren och i anslutning till stenrösen fanns det enstaka lövträd, som nog också nyttjades till att ta löv på. Hackslåtten var däremot trädfri.

Varglav på timmer.

Artrik ängsflora

Rigåsens största attraktion och värde är ängsfloran. Här finns ännu marker som annars försvunnit i rasande takt. Det gäller slåtterängar, gårdstun och liknande miljöer. Den hävdade ängen gör att floran fortfarande är rik trots att Rigåsen ligger i en ganska artfattig del av länet. Vegetationen på de gamla lägdorna kan idag beskrivas som ett rödven-stagg-samhälle där arter som ängsskallra, daggkåpor, vårbrodd och skogskovall är vanligt förekommande.

Många hävdindikerande arter förekommer, till exempel dvärglummer, blåsuga, kattfot, slåtterfibbla, blåklocka, prästkrage och vanlig låsbräken.  Den verkliga rariteten är fjällgentianan. I Medelpad finns blomman bara kvar på två platser men tyvärr har den inte setts på Rigåsen under senare år. Fjällgentianan, som egentligen är en alpin art, var förr mer utbredd i landskapet och har gått starkt tillbaka på grund av ängsmarkernas försvinnande.

Andra ovanliga och växtgeografiskt intressanta blommor som förekommer på Rigåsen är topplåsbräken, piprör, fältarv, gulmåra, åkervädd och rödklint. Bland växterna kan också nämnas den i länet mycket sällsynta varglaven. Det är en intensivt gul lav som växer på en av byggnaderna. Laven är mycket ovanlig utanför Dalarna och Härjedalen. Även varglaven hör till de arter som trängs undan allt mer. Detta då lavens naturliga växtplats, torrakor av tall, blivit allt sällsyntare. Varglaven kan dock ibland också dyka upp på byggnader med omålat virke som här på Rigåsen.


 Fakta Rigåsen

Bildades: 1982
Storlek: 9,5 hektar
Kommun: Sundsvall
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Läge: Åker du via Ljustorp så tar du höger norr om Lagfors där det finns vägvisare till reservatet. De sista milen åker du på skogsbil-vägar och sedan når du Rigåsen efter cirka 500 meters promenad. Alternativt kan du åka via Slättmon, ta till höger och åka längs Storskälsjön och parkera vid Lövsjön. (Obs! Denna väg kan vara i dåligt skick.) Därifrån är det en dryg kilometers promenad längs den gamla, vackra stigen till Rigåsen.
Reservatskarta
Service: Parkering, informationsskyltar, raststuga, eldstad.
Koordinater: Parkering
WGS84 decimal (lat, lon) 62.817509, 17.057691

Rigåsen

Get Microsoft Silverlight