Namnet "Avrad" är ett äldre begrepp som ungefär motsvarar dagens arrendeavgift. Det var den årliga avgift som exempelvis en bonde eller en by betalade till jordägaren, exempelvis kronan (staten) för att nyttja jord, vatten eller skog.

Ändamålet med reservatet är att bevara en brandpräglad naturskogsmiljö, vilket bör ske genom att naturvårdsbränning genomförs. De mer grandominerade miljöerna ska få utvecklas fritt efter naturligt förekommande processer.

Brandprägel

Området bär tydliga spår av tidigare skogsbränder, även i de delar där gran utgör det vanligaste trädslaget. Den skogligt sett mest iögonfallande delen finns centralt i området, strax öster om skogsbilvägen. Här finns en högvuxen och brandpräglad gammelskog med cirka 250 år gamla tallar och gott om gråa, döda stående tallar, så kallade torrakor.

I sydväst och nordost finns mer grandominerade äldre delar i anslutning till myrmarker. I området ses stubbar från i huvudsak två olika huggningsingrepp gjorda i äldre tider, men området har till huvudsakligen undgått efterkrigstidens industrialiserad skogsbruk, och besökare kan här uppleva en tydlig gammelskogsprägel.

Större barkplattbagge. Foto: Petter Bohman & Andreas Wedman

Sällsynta arter

I den centrala tallskogen är äldre spår efter skalbaggen mindre märgborre vanligt förekommande. Flera sällsynta insektsarter är funna i reservatet, bland annat större barkplattbagge och tallbarksvartbagge.

Den starkt hotade insekten större barkplattbagge är knuten till granlågor i gamla fuktiga granskogar och det kan tyckas märkligt att en sådan art påträffas i ett till stora delar tydligt brandpräglat område. Men kanske illustrerar det väl hur den naturliga branden en gång har verkat; fuktigare partier brann i mindre omfattning och fläckvis inte alls, även om de inte nödvändigtvis utgjorde absoluta barriärer för eldens spridning i landskapet. I de fläckar granskog som undgick brandens kraftigare verkningar, exempelvis längs myrar och vattendrag, fanns levnadsbetingelser för arter som större barkplattbagge kvar även efter branden.

Här finns även exempelvis dvärgbägarlav, som växer på död tallved och tallticka, som växer på äldre tallar. Av övriga arter i området kan nämnas laven gammelgranskål, samt vedlevande svampar som violmussling, rosenticka, lappticka, kristallticka och gräddporing.  

Naturvårdsbränning

I stora delar av reservatet ska brand återinföras som naturlig process genom att utföra naturvårdsbränningar. En viktig målsättning är att på sikt återskapa en flerskiktad tallskog med en hög andel stående döda tallar, sk. torrakor, vilket är ovanligt idag. För att gynna flera olika arter knutna till brand är avsikten att de naturvårdsbränningar som genomförs är så varierade som möjligt i fråga om både intensitet och bränningsdjup.