Skellefteå

Foto på Skellefteå, västra delen
Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden. Den kyrkliga miljön med kyrka, kyrkogård, prästgård, kyrkstaden med dess marknadsplats,  tiondebodarna, Brunnsgården och gården Lugnet berättar om platsens betydelse för bygdens kyrkliga och sociala liv under en lång period.

Majorsbostället Nyborg, den f d exercisplatsen på Nordanå och livréboden illustrerar försvarets organisation i äldre tid. Läroverket är ett arkitekturhistoriskt värdefullt inslag i området från vår egen tid. Två av länets äldsta broar finns här.

Den mäktiga landskyrkan

Väster om stadskärnan sträcker sig längs Skellefteälven ett större sammanhängande område, vilket både kulturhistoriskt och miljömässigt utmärker sig som synnerligen värdefullt. Området var tidigare kyrkans mark och domineras till stor del av den mäktiga landskyrkan, vars stomme är av medeltida ursprung. Vid slutet av 1700-talet byggdes kyrkan om till korskyrka i nyklassicistisk stil efter ritningar av Jacob Rijf. Bland inventarierna märks främst Skelleftemadonnan från 1160-talet samt altarskåp, triumfkrucifix och skulpturen S:t Göran och draken från 1400-talet.

Gamla färjestället

Kyrkogården som byggts ut i etapper innehåller gravmonument, portaler, kapell och andra element med en kulturhistoriskt intressant bakgrund. Nedanför kyrkan låg det gamla färjestället, där förbindelse över älven upprätthållits sedan 1500-talet. År 1737 byggdes där en träbro som fått namnet Lejonströmsbron. Den har senare restaurerats vid olika tidpunkter och är en av Västerbottens få bevarade träbroar, som ännu är i bruk.

Bonnstan - genuin karaktär

Ett stycke öster om kyrkan ligger Bonnstan, den av Västerbottens kyrkstäder som bäst behållit sin genuina karaktär. Ursprungligen var kyrkstaden belägen närmare kyrkan, men efter en förödande brand år 1835 flyttades den till den nuvarande platsen. Här finns 116 byggnader bevarade med tillsammans ca 390 kamrar, alla i privat ägo. De har gått i arv genom generationer och används fortfarande vid marknader och kyrkhelger. Årligen hålls här traditionellt midsommarfirande och marknad.

Gamla landsvägen

Den gamla landsvägen från Bonnstan österut passerar Groven på en mäktig stenvalvsbro. Man kommer därefter till Nordanåområdet, som i äldre tid fungerat som tjärhov, marknadsplats och exercisplats.  Här uppfördes 1764 majorsbostället Nyborg, som nu är ett av de mest välbevarade boställena av detta slag i landet. Dess huvudbyggnad och ytterligare ett antal – ursprungliga och ditflyttade – byggnader bildar sedan länge ett friluftsmuseum i parkmark. Nordanågården från 1830-talet fungerar som värdshus. På Nordanå ligger också stadens läroverk från 1913, på ett varsamt sätt ombyggt till museum och teater.

Lummig karaktär

I övrigt ingår i området ett flertal andra värdefulla byggnader med anknytning till Skellefteå sockens och norra länsdelens historia, bl a prästgården från 1800-1801, Brunnsgården uppförd 1831, gården Lugnet, tiondebodar från 1700-talets början samt en livrébod. Värdefull är också områdets lummiga karaktär med för denna landsända ovanligt stora träd och rikligt med prydnadsbuskar.

Källor

Fahlgren, Karl, Skellefteå stads historia, 1945. Fahlgren, Karl, red.,Skellefteå sockens historia, 1953. Fellström, K A, På kyrkbacken, 1950. Västerbotten 1988:1, temanummer om kyrkstäder. Inventeringar och dokumentationsmaterial i museernas arkiv.

Foto på Skellefteå, västra delen
Karta

 AC 20 Skellefteå

Motivering
A) Skellefteå sockencentrum, kyrkstad och marknadsplats vid den gamla kustlandsvägen, som berättar om platsens betydelse för bygdens kyrkliga, sociala och komersiella liv sedan medeltiden.

B) Militär miljö som illustrerar försvarets organisation och utbildning under indelningsverkets tid.

Uttryck för riksintresset

A) Kyrkomiljön med den stora landsortskyrkan med stomme av medeltida ursprung, och som byggdes om till korskyrka vid 1700-talets slut, begravningsplats, f.d. prästgård och tiondebodar. Det gamla färjestället nedanför kyrkan, senare ersatt med Lejonströmsbron som ursprungligen är från 1737. Bevarade sträckor av den äldre landsvägen med en stenvalvbro från 1800-talets första hälft. Kyrkstaden, ´Bonnstan´, med 116 bevarade byggnader, som flyttades från en tidigare plats närmare kyrkan till sin nuvarande plats efter en brand 1835. Den speglar en senare utveckling av den svenska kyrkstaden med regelbunden uppbyggnad utmed en rak sträcka av landsvägen. Planmönster, kyrkstadsbebyggelse och den ”lite kärva karaktär” som det tillfälliga boendet ger. Den tidigare marknadsplatsen och värdshuset i Nordanåomrädet. Brunnsgården, uppförd 1831 som societetshus och bostad åt brunnsbolagets ordförande. Gården Lugnet vid Bonnstan, byggd på 1860-talet som bostad åt en pensionerad sågverksdisponent. Läroverksbyggnaden från 1913.

B) Det gamla majorsbostället Nyborg från 1764 och den tidigare exercisplatsen vid Nordanå.