Olofsfors järnbruk

Bild från Olofsfors järnbruk
Ett ovanligt komplett järnbrukssamhälle med anor i 1760-talet. Välbevarade verksbyggnader: bl a masugnsbyggnad, manufaktursmedja och stångjärnssmedja med fungerande maskineri. Arbetarbostäder och herrgårdsområde med brukskontor. Välbevarad skola.

Olofsfors bruk har anor från 1760-talet då det anlades av John Jennings, en av sin tids storföretagare. Han var även delägare i Robertsfors bruk, men hade sina främsta intressen i Mellansverige. Malmen till Olofsfors kom från mellansvenska gruvor.Järnbruket utvecklades under 1800-talet, men driften lades ned 1895. Kättingsmedjan var dock i bruk ända in på 1950-talet. En verkstadsindustri för traditionen vidare i den gamla bruksladugården och intilliggande nya industrilokaler.

Betydelsefullt kapitel

Ett 60-tal byggnader från järnbruksepoken finns ännu bevarade som en påminnelse om ett betydelsefullt kapitel i Norrlands industrihistoriska utveckling. Vid tre dammar i Leduån återfinns själva verksbyggnaderna delvis uppförda i slaggsten – nederst kvarn och masugnsbyggnad, vid mellandammen manufaktursmedja med snickeriverkstad och vid den övre kättingsmedja samt stångjärnshammare med bodar och kolhus. Stångjärnshammarens och blåsmaskinens vattenhjul har restaurerats, liksom en smidesugn, vilket möjliggör demonstration av anläggningen. Även i övriga verksbyggnader finns ursprunglig inredning delvis bevarad. Smedernas bostadshus ligger i skogen i anslutning till smedjorna.

Herrgård och brukskontor

I ett upphöjt läge på östra stranden ligger bruksgården med herrgård och brukskontor.  Intill bostadshusen har även en mängd bodar och andra uthus bevarats, av vilka den till bruksgården hörande stora ladugården av slaggsten är särskilt märklig. Den nyttjas som industrilokal. De flesta arbetarbostäderna har på ett för brukssamhällena karakteristiskt sätt fått sin plats ett stycke från herrgårdsområdet. De ligger på andra sidan Leduån, utmed bruksgatan eller i gårdsgruppering. I denna del av samhället byggdes också skolhuset på 1870-talet.

Jordkällare av slaggsten

Karakteristiska inslag utgör även de jordkällare av slaggsten som ligger till hälften ingrävda i sluttningen mot ån. Slaggsten återfinnes också i marken i masugnens närhet. Vegetationen med stora träd, prydnadsbuskar, häckar och björkalléer är vidare av stor betydelse för miljön.Bostadshusen har under senare år moderniserats såväl till det inre som till exteriören. Därvid har i allmänhet äldre byggnadsdetaljer bytts ut. Beträffande det yttre har man dock eftersträvat en anpassning till byggnadstraditionen vid val av paneltyp och fönsterformer. Verksbyggnaderna och en del andra byggnader har bibehållit sin ursprungliga karaktär. Endast ett fåtal byggnader har tillkommit under 1900-talet, bland dessa en kvarn 1911 och en brukshandel 1914.

Källa

Olofsfors brukssamhälle. Kulturhistorisk utredning 1977. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelanden 1979:2. Umeå 1979. Med där angivna källor.

Karta över Olofsfors

 AC 1 Olofsfors järnbruk

Motivering
Bruksmiljö med anor från 1760-talet, som utvecklats under 1800-talet.

Uttryck för riksintresset:
Välbevarade verksbyggnader,  bl a masugnsbyggnad, manufaktursmedja och stångjärnssmedja. Arbetarbostäder och herrgårdsområde med brukskontor samt ladugård av murad slaggsten.