Rapport om sulfidmalmsgruvors miljörisker i Västerbotten

I sulfidmalmsgruvor underskattas ofta bergmaterialets miljöfarliga egenskaper vilket innebär underdimensionerade system för uppsamling och rening av metallhaltigt gruv- och dränagevatten.

Rapportens framsida

I förlängningen kan detta även innebära att den ekonomiska säkerheten sätts allt för lågt och att kostnaderna för miljöåtgärder och efterbehandling underskattas. Detta konstaterar Länsstyrelsen i ett nyligen avslutat tillsynsprojekt om efterbehandling av sulfidmalmgruvor.

– Efterbehandling av en sulfidmalmsgruva innebär vanligen omfattande och kostsamma åtgärder. I det fall gruvan varit lönsam och efterbehandling genomförts successivt under drift är möjligheten för en lyckad efterbehandling god, säger Magnus Kristensson, enhetschef på Länsstyrelsen.

Risker för spridning av tungmetaller

Västerbottens län har en sulfidrik berggrund. Detta innebär ökade risker för urlakning och spridning av tungmetaller till sjöar och vattendrag i samband med gruvverksamhet. Erfarenheter har dessutom visat att det kan vara svårt att inför en gruvstart beräkna bergmaterialets potentiella miljöpåverkan.

I fall då gruvan saknar ekonomiska medel, miljöproblemen underskattats och den ekonomiska säkerheten har satts för låg, måste staten och skattebetalarna gå in och bekosta efterbehandlingsåtgärder som hindrar tungmetaller från att spridas och skada vattenmiljön.

– En lyckad efterbehandling kräver god ekonomi, en efterbehandlingsplan med bra åtgärdsmål och en långsiktig uppföljning, fortsätter Magnus Kristensson.

Tre delprojekt – tillsyn, prövning och gruvkompetens

I en ny rapport beskrivs efterbehandlingsåtgärderna vid fem nedlagda sulfidmalmgruvor samt tillståndsprövningens och tillsynens koppling till miljösituationen vid de olika gruvorna. I rapporten utpekas viktiga områden som behöver effektiviseras inom det framtida tillsyns- och prövningsarbetet kopplat till gruvverksamhet.

I rapporten presenteras också processbeskrivningar som visar var och hur efterbehandlingsfrågorna handläggs i ett gruvprojekt.

Projektet har även utmynnat i en ny checklista för granskning av efterbehandlingsplaner. En checklista som bör användas vid tillstånds- och tillsynsmyndigheters granskning av framtida gruvverksamheters efterbehandlingsplaner.