Kulturreservat

I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker men även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning.

De områden som valts ut för att förvaltas som kulturreservat har på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. De första kulturreservaten som bildades är miljöer som formats av lantbruket. På senare tid har även områden av varierande karaktär såsom park- och trädgårdsmiljöer, bruks- och industrimiljöer samt miljöer som präglats av fiskerinäringen, försvarsmakten eller samekulturen tillkommit.

Det är Länsstyrelsen eller en kommun beslutar om att ett område ska skyddas och förvaltas som kulturreservat. I beslutet bestäms syftet med skyddet och vilka föreskrifter som skall gälla i reservatet. Med varje sådant beslut följer också en skötselplan som beskriver målen för bevarandearbetet samt vilka åtgärder som måste genomföras för att målen skall nås. Förutom vårdåtgärder kan skötselplanen innehålla mål för reservatets utveckling, verksamheter och publikevenemang. Målen följs upp och utvärderas regelbundet.

Juhola finngård.

Många kulturreservat har privata ägare, brukare och boende som i olika omfattning och på olika sätt är engagerade i reservatsförvaltningen. Flera av reservaten förvaltas också i samarbete med länsmuseer, kommuner eller ideella organisationer. Det är en målsättning med kulturreservaten att inte lösa in marken till staten, utan verka för att miljöerna bibehålls i befintlig ägoform, vilken kan ses som en del av det kulturhistoriska värdet. Beslut om inrättande av kulturreservat fattas i samförstånd med dem som är berörda.

I Värmland finns det för närvarande två kulturreservat, Juhola finngård och Brattforshedens krigsflygfält.