Bjurbäckens kanal

Bjurbäckskanalen eller Filipstads Bergslags Kanal anlades 1853-57 för att underlätta transporterna av malm och järn från norra delen av Filipstads bergslag till hamnen i Kristinehamn. Idag används kanalen sommartid av fritids- och turistbåtar och på vintern nyttjas den av skridskoåkare. Slusstrappan vid Bjurbäcken har 3 steg som lyfter båtarna nästan 11 meter.
Sjunken pråm vid Nässundet. Foto: Johan Stenson

Från invigningen 1857 fram till 1876 var kanalen och slussarna vid Bjurbäcken en viktig del i det transportsystem som förband hyttorna och bruken i nuvarande Filipstads kommun med hamnen i Kristinehamn. Perioden från 1850 och fram till 1857 var den sista utvecklingsfasen i detta transportsystem som utvecklats ända sedan 1500-talet.

Systemet byggde på principen att det var lättare att transportera järnet och malmen sjövägen än landvägen. Detta gällde såväl vinter- som sommartid. Därför utnyttjades i möjligaste mån sjöar och vattendrag för transporterna. Mellan sjöar och förbi forsar drogs järnet eller malmen landvägen på slädar och vagnar. Efterhand utvecklades systemet och på 1850-talet byggdes Asphyttans och Bjurbäckens kanaler samt ett stort antal korta järnvägar förbi resten av forsarna och vid övriga landpassager. Den längsta och viktigaste av dessa så kallade sjöbanor var Kristinehamn-Sjöändans Järnväg vilken även var den sista länken i systemet och förband lastageplatsen i Sjöändan med den åtråvärda hamnen i Kristinehamn.

När vi i dag pratar om Bergslagskanalen och slussarna vid Bjurbäcken ser vi ofta kanalen som en förbindelse mellan Filipstad och Karlskoga. Så var det inte i mitten på 1800-talet. Då var det snarare fråga om två vattenleder, en från Filipstad till Sjöändan och en från Karlskoga till Sjöändan. Dessa två vattenleder möttes vid Nässundet och hade sedan gemensam sträckning genom Norsbäcks kanal och Bergsjön innan de nådde fram till Sjöändans lastageplats som låg i Bergsjöns södra ände.

Den mer eller mindre bortglömda Norsbäcks kanal är den äldsta kanalen i transportsystemet och grävdes redan 1634 på initiativ av de holländare som då arrenderade Kroppa bruk. Idag är det svårt att tänka sig att ån över gärdena söder om Nässundet i nära 250 år var en del av en viktig transportled.

När den normalspåriga Östra Värmlands Järnväg stod klar från Kristinehamn till Persberg 1876 konkurrerades kanalen och resten av det äldre transportsystemet ut. Kanske är det fel att säga att kanalen blev utkonkurrerad av järnvägen eftersom många av intressenterna som stod bakom den nya järnvägen även hade varit med och finansierat bygget av kanalen och sjöbanorna. Att bygga denna järnväg var en överlevnadsfråga för industrierna i östra Värmland precis på samma sätt som byggandet av småbanorna och kanalen varit 20 år tidigare. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna förändrades fort även i mitten på 1800-talet.

Kanalen användes även för persontransporter. Ångaren Franz von Schéele (döpt efter Filipstads starke man Franz von Schéele, 1795-1863, drivande bakom bland annat kanalens och Bergsskolans tillkomst) trafikerade dagligen sträckan mellan Sjöändan och Filipstad. Efter Östra Värmlands Järnvägs öppnande såldes fartyget till Arvikatrakten och trafikerade Glafsfjorden under namnet Nya Sjöfröken…

bjurbacken_liten.jpg

Trafiken på kanalen vid Bjurbäcken var som intensivast 1872. Under det året slussades 1369 båtar och 3243 pråmar vilket var näst mest i Sverige. Endast vid kanalen i Trollhättan genomfördes fler slussningar. 1877, året efter Östra Värmlands Järnväg invigts, slussades bara 122 båtar och 196 pråmar. När järnvägens öppnades övergavs lastageplatsen vid Sjöändan och istället byggdes en ny hamn med järnvägsförbindelse vid Nässundets station. I vattnet vid Nässundets hamn ligger fortfarande vraken efter några sjukna lastpråmar.

Vägbeskrivning

Från söder, kör riksväg 26 genom Storfors. Passera järnvägen och älven. Sväng vänster mot Bjurbäcken efter norra industriområdet. Bjurbäcken ligger cirka åtta kilometer in på denna väg. Tag sedan till vänster vid Bjurbäckens gamla hyttområde. Tag vänster igen efter ungefär två kilometer vid skylt Bjurbäckens slussar.


 Slusstrappan vid Bjurbäcken

Slusstrappan vid Bjurbäcken, Foto: Föreningen Filipstads bergslags kanal
Foto: Föreningen Filipstads bergslags kanal