Residenset i Karlstad 

Länsresidenset i Karlstad är renoverat både på utsidan och insidan. Besökaren kan, på vägen uppför trapporna innanför huvudentrén, stifta bekantskap med Värmlands landshövdingar från 1700-talet och fram till idag. Deras porträtt hänger i trapphuset – från Johan Gustaf Uggla till Eva Eriksson som företrädde Värmlands nuvarande landshövding, Kenneth Johansson.

 Residenset i Karlstad
Residenset i Karlstad
Foto: Birgitta Skager
Genom en kunglig skrivelse till kammarkollegium och statskontoret daterad 1816 ”angående önskvärdheten av residenshus uppförande i de län, där sådana ej funnos” blev frågan om hur Sveriges landshövdingar skulle bo aktuell. Skälen till detta var en önskan att bereda landshövdingen en representativ bostad, att kunna samla alla Länsstyrelsens handlingar på ett ställe och kunna erbjuda Kungafamiljen ståndsmässig logi när de var på genomresa.

I Karlstad började hus och tomter att inventeras för att hitta ett lämpligt residens. Valet föll till sist på det Arfwidssonska huset, döpt efter bergsrådet och brukspatronen Niklas Arfwidsson som ägde huset i början av 1800-talet. Genom ett kungligt brev medgavs att huset köptes in som länsresidens och från 1822 och fram till den stora branden 1865, tjänade det Arfwidssonska huset som länsresidens i Värmlands län.

Söndagen den 2 juli 1865 brann den tätt sammanträngda trästaden Karlstad med länsresidens ner. Endast ett tiotal tomter klarade sig undan branden. Inga människor dog, men femtusen förlorade sina hem och Länsstyrelsen stod utan lokaler. Ett gammalt gymnasiehus hade räddats undan branden och där flyttade Länsstyrelsen in, i tre rum.
Under åren 1866-1868 planerades det för ett nytt residens med placering på Hamntorget, nuvarande Residenstorget. Den här gången skulle ett helt nytt hus uppföras och arkitekter anlitades för att ta fram underlag till byggnationen. Bland annat ska en arkitekt vid namn J.F. Åbom ha varit involverad i byggprojektet men fått avslag på en tidig prospektframställning till riksdagen med anledningen att den var för dyr. Priset var då 192.000 Riksdaler Banco. Han arbetade då fram ett nytt förslag ”hwarwid utrymmet och bekvämligheten blifvit inskränkt till det allra nödvändigaste” till en kostnad av 100.000 Riksdaler Banco.

Det nya residenset uppfördes i sten och stod klart år 1871. Det blev ett stort och representativt hus i två våningar där urnor, årtal och Värmlandsörnen krönte frontpartiet på husets huvudfasad. Länsstyrelsen flyttade in i det nedre våningsplanet och det övre blev landshövdingebostad.

Efter bara några decennier stod det klart att residensets ämbetslokaler inte räckte till. 1921-1924 gjordes en större ombyggnad och renovering då ytterligare en våning byggdes ovanpå de två tidigare. Taket lyftes med domkrafter och våningen byggdes upp där under.

Dagens länsresidens är renoverat både på utsidan och insidan. Besökaren kan, på vägen uppför trapporna innanför huvudentrén, stifta bekantskap med Värmlands landshövdingar från 1700- talet och fram till idag. Deras porträtt hänger i trapphuset – från Johan Gustaf Uggla till Eva Eriksson, som företrädde Värmlands nuvarande landshövding, Kenneth Johansson.

Huset renoverades senast 1992, de översta våningarna består av representationsvåningen och landshövdingens bostad. Här finns också den stora och lilla salongen, matsalen, förmaket samt vindsvåningen med sina fyra gästrum. De två nedersta våningarna renoverades 2008-2009 och sedan april 2009 är det nationella Sverige-Amerikacentret ny hyresgäst där.

Kontakta oss

Gunn Stavvik
Kommunikation
Gunn punkt Stavvik snabela lansstyrelsen punkt se¤Gunn punkt Stavvik snabela lansstyrelsen punkt se
010-2247384

Residenset i Karlstad

Framsida residensboken

Residenset i Karlstad är en skrift som lyfter fram byggnadens historik, interiör och mycket av den konst som pryder residenset.