Hoppa över menyn

Landshövdingens nyårshälsning till värmlänningarna
12/31/2009

Kära värmlänningar,

Julen lockar fram de bästa sidorna hos de flesta av oss. Många är vi som umgås med nära och kära, över generationsgränser och har både så kallad kvalitetstid och gott om tid med de människor som betyder mest i våra liv. Men alla har det tyvärr inte lika bra, det finns åtskilliga som känner sig extra ensamma under jul- och nyårshelgerna. Ensamheten finns där alla andra dagar under året också men under storhelgerna ställs allt på sin spets. Därför är det fint att det finns människor som arbetar i frivilligorganisationer och på andra sätt engagerar sig för att skapa gemenskap och värme. Min nyårsönskning är att fler ska tänka som ni – mer på andra än på sig själv.

Det är tyvärr ett stort antal människor som har en besvärlig tillvaro idag, det så kallade utanförskapet är svårt för många. Arbetslöshet är något som kan leda till utanförskap och fortfarande är arbetslösheten hög i Sverige. Arbetsförmedlingen räknar med att uppemot 500 000 personer som är inskrivna hos myndigheten kommer att sakna arbete nästa år. Prognosen visar dock att den värsta nedgången på arbetsmarknaden har passerats. Jag hoppas att den visar rätt.

I Värmland är det nu fler som går ut i arbete än som skriver in sig som arbetssökande och antalet varsel är betydligt lägre än förra hösten. Ändå ökar fortfarande arbetslösheten i Värmland procentuellt sett men i lägre takt än tidigare. Mest bekymmersam tycker jag att arbetslösheten bland de unga är. I november var närmare 3 800 värmlänningar i åldern 18-24 år arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det är alltför många. Ungdomarna är framtiden och det är vår skyldighet att hjälpa dem att få framtidstro.

Hur ska vi under 2010 kunna skapa ett samhälle med sammanhållning, gemenskap och framtidstro? Jag vill skriva ett ord som jag tycker sägs och hörs alldeles för sällan i dagens individualistiska samhälle och det ordet stavas solidaritet. På det samhälleliga planet pratar vi om solidaritet i form av gemensam ansvarighet och på den mellanmänskliga nivån om solidaritet som sammanhållning, sämja och kamratskap. Jag hoppas att vi i Sverige under 2010 åter börja använda – såväl i tal som i handling – detta fina ord och jag tror att vi i Värmland har särskilt stora möjligheter och goda förutsättningar för att göra det. Att vara värmlänning innebär nämligen att ha en stark tillhörighet och en stark identitet. Det finns få län i Sverige som har invånare som är så stolta över sin identitet. Det är inte gränserna runt länet eller landskapet som har skapat den starka gemenskapen, det är historien och kulturen, det är vi människor.

Människor söker tillhörighet. Vi söker sociala sammanhang och vi vill omge oss med andra människor. Helst i sammanhang där vi känner att vi passar in och blir uppskattade, respekterade, älskade och omtyckta. Ordet Värmland ger automatiskt positiva klanger hos de flesta. Värmland är ett sammanhang som människor vill ingå i. Vad vi i Värmland behöver bli bättre på är att i större utsträckning välkomna de som inte är värmlänningar. Vi lever i ett globalt samhälle där vi påverkas av omvärlden på ett helt annat sätt än vad vi gjorde för 20, 30 eller 100 år sedan. Globala händelser och företeelser påverkar oss och vi påverkar omvärlden. Därför måste vi också ta ett globalt ansvar och vara solidariska mot våra medmänniskor. Det handlar om mänsklig samlevnad, om respekten för allas lika värde, respekten för varje människas rätt att leva i ett fritt samhälle.

Vi har alla en skyldighet att delta i demokratins försvar. Det finns inget manuskript mer än att vara en god och solidarisk medmänniska och det innebär bland annat att visa respekt för varandra och för andras åsikter. Citatet ”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den” formulerar detta på ett bra sätt och är tänkvärt av flera anledningar. Förutom respekt uttrycker citatet också tolerans; att samhället accepterar olika politiska åsikter, etniciteter och religioner och att jag som individ accepterar att människor i min omgivning avviker från mig själv och min norm.

Var det bristen på respekt och solidaritet som gjorde att förhandlingarna under klimatmötet i Köpenhamn inte nådde till framgång? Det är naturligtvis att göra det enkelt för sig att påstå det men jag tror att en del av förklaringen faktiskt ligger här. Premiärministern i den lilla ö-staten Tuvalu, Apisai Ielemia, talade om sin nations överlevnad medan andra menade att ekonomin måste prioriteras efter krisens härjningar. Tänk om fler resonerade som Sydafrikas president Jacob Zuma, som sa ”Vi talar om något som hotar mänsklighetens överlevnad. Det måste vara viktigast, inte hur man försöker skaffa sig förmåner medan andra går under.”

Humanistiska frågor står aldrig högst upp på dagordningen. Vi behöver dialog och debatt om etik och lyfta fram vårt gemensamma ansvar för varandra. Var finns forumet för samtal där ekonomiska kvantitativa värden blandas med etiska kvalitativa? Om vi inte tar ansvar för vår egen skull måste vi göra det för våra barn och barnbarns skull, de som ska ärva Värmland och världen. Om vi kan se möjligheterna och ta vårt ansvar – skaffa oss kunskap, våga öppet diskutera, ifrågasätta, vara lyhörda, öppna, ödmjuka – då blir vi goda förebilder för våra barn.

Ordet solidaritet handlar i mångt och mycket om att vara en del av en grupp, det kan t.ex. vara gruppen samhället, och att vi som del av denna grupp ska verka hänsynsfullt och utan egenintresse, för gruppens bästa. Men solidaritet handlar för mig också i stor utsträckning om att varje enskild människa i gruppen ska synas, respekteras och tas om hand. Ur omtanke och kärlek växer värden fram om vad som är rätt och fel, gott och ont. Det är med barnen som med naturen, när allt slår ut i full blom blir det till en helhet med många olika skapelser, som trots sina olikheter bildar ett färgsprakande mönster och ger hopp.

Jag hoppas att 2010 ska bli ett år som kännetecknas av solidaritet, i ett Värmland där stolta traditioner och historia kan möta nya kulturer och skänka gemenskap och värme till alla.

Jag önskar er ett gott slut och tackar er varmt för året som gått! Med ett fyrfaldigt hurra ringer vi in 2010 – låt det bli ett fint år för alla i Värmland. Gott Nytt År!


Eva Eriksson
Landshövding i Värmlands län



Senast uppdaterad: 1/14/2010
Sidansvarig:
Joachim Gustafsson

Skriv ut Tipsa en vän
Om Webbplatsen Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad | varmland@lansstyrelsen.se | Tel 054-19 70 00