Geijersgården 

Geijersgården ligger centralt i Uppsala vid Övre Slottsgatan, granne med Ihregården. Gården har namn efter skalden Erik Gustaf Geijer (1783-1847) som bodde här från år 1837 till 1846.

kv Slottet, Fjärdingen 19:3, Uppsala stad och kommun

Geijersgården ligger centralt i Uppsala vid Övre Slottsgatan, granne med Ihregården. Gården har namn efter skalden Erik Gustaf Geijer (1783-1847) som bodde här från år 1837 till 1846. Gården är dock mycket äldre.

Den äldsta gården

Huvudbyggnaden uppfördes åren 1737-38 av dåvarande landshövdingen friherre Johan Brauner. Han bodde dock inte själv i gården, utan upplät den åt sin svärson professor Johan Ihre. Bostadshuset, av timmer under valmat tak, förlängdes mot väster år 1754 och erhöll därigenom dess nuvarande omfattning. Efter tillbyggnaden innehöll byggnaden 13 rum i två våningar.

Tomten var uppdelad i en mangård med ingång från Slottsgatan och en fägård med port mot dåvarande Ladugatan (nu Kyrkogårdsgatan). Uthusbyggnaderna var uppradade längs den södra tomtgränsen och bestod av en bostads- och uthusflygel i två våningar, som bland annat innehöll gårdens kök och bagarstuga, samt bodlänga, vagnbod, stall, ladugård, bod och dass. Av dessa finns de båda förstnämnda uthusen kvar på gården.

Geijers ombyggnader

Gården ägdes och beboddes av Erik Gustaf Geijer åren 1837-1846. Geijer flyttade in på en väl bebyggd ämbetsmannagård, bestående av bostadshus och sju uthusbyggnader. Efter sitt tillträde omdisponerade Geijer hela gårdsbilden. Vid denna tid var univeritetets bibliotek Carolina Rediviva nybyggt och universitetet såg gärna att granngårdens, dvs Geijersgårdens, uthus revs för att skapa en öppen plats framför biblioteket. Geijer sålde den södra delen av sin tomt, köpte en motsvarande del i norr och fick universitetet att bekosta rivning och flyttning av de uthus som han önskade behålla. Geijer moderniserade bostadshuset och byggde även om de två uthus han lät flytta till den norra tomtgränsen. Stall- och bodlängan gavs även en helt ny inredning. Ritningar till detta arbete gjordes av en byggmästyare vid namn Rosell. Därigenom erhölls den gårdsbild som ännu idag är bevarad.

Förändringar

Exteriören fick sitt nuvarande utseende omkring år 1850, då den gulmålade locklistpanelen med grå rusticerade knutlådor tillkom. Byggnaden har sedan dess inte förändrats i någon större utsträckning. År 1934 övertogs gården av Uppsala Universitet och sedan år 1965 disponeras huvudbyggnaden av Dag Hammarskiölds minnesfond. Efter en eldsvåda 1982, då byggnadens västra delar skadades svårt, återställdes den 1983. Geijersgården har i stor utsträckning bevarat sin karaktär från mitten av 1800-talet och enligt regeringsbeslut den 12 mars 1948 förklarades byggnaderna för statligt byggnadsminne. Byggnaderna är numera överförda till Uppsala Akademiförvaltning och utgör byggnadsminne enligt kulturminneslagen sedan den 27 februari 1998.

Skyddsbestämmelser

  • Följande byggnader ingår i byggnadsminnet: A, huvudbyggnad, B, bostads- och uthuslänga, C, stall- och bodlänga. Byggnaderna får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
  • Inne i byggnaderna får ingrepp inte göras i bärande stomme, ursprunglig rumsindelning och äldre fast inredning, såsom kakelugnar, paneler samt dörr- och fönstersnickerier.
  • Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Det på situationsplanen markerade området får inte bebyggas eller på annat ändras. Området skall vårdas och hållas i ett sådant skick att dess karaktär inte förvanskas. Planket utmed Övre Slottsgatan med tillhörande portar skall bevaras.