Backmanska huset 

Backmanska huset ligger i stadsdelen Övre Fjärdingen i centrala Uppsala med ena gaveln ut mot Rundelsgränd. Den äldsta delen av huset uppfördes enligt en dendrokronologisk undersökning på 1620-talet och är därmed Uppsalas äldsta bevarade trähus.

Fjärdingen 13:2, Uppsala stad och kommun

Byggnaden är en framkammarstuga i två hela våningar med vind och källare. Den är uppförd i timmer på en grund av gråsten och försedd med ett sadeltak, täckt med enkupigt tegel. Via en förstukvist som vetter mot gården, kommer man in i husets farstu. Till vänster om farstun ligger salen och bortom denna en kammare. På andra sidan farstun ligger köket. Planlösningen på övervåningen liknar i stort den på nedervånigen.

Äldst i Uppsala

Den äldsta delen av huset uppfördes enligt en dendrokronologisk undersökning på 1620-talet och är därmed Uppsalas äldsta bevarade trähus. Någon gång mellan 1750 och 1800 byggdes huset till mot gården och under 1700-talet byggdes det även till mot gatan. På gaveln mot gården är målat "ANO 1635", men den inskriptionen tillkom troligen i början av 1900-talet. Husets exteriör förändrades under perioden 1850-90, då byggnaden fick en stående panel och en förstukvist i "snickarglädjestil". Nyligen har byggnaden genomgått en omfattande renovering.

Backmanska huset var det enda bostadshuset i kvarteret Rosendal, som klarade sig oskatt i stadsbranden 1809. Det berättas att en gammal kvinna, som då bodde i huset, föll på knä och med sin bön räddade huset undan lågorna. En mer jordnära förklaring kan vara, att de lövträd som omgav byggnaden skonade huset.

Ämbetsmannagård

Huset var en gång huvudbyggnad i en ämbetsmannagård och har bebotts av höga tjänstemän vid universitetet. Johannes Bureus, bland annat känd som den första riksantikvarien, tilldelades tomten av Gustaf II Adolf 1630. Bureus hade sedan tidigare flera gårdar och hemman i och utanför Uppsala, exempelvis i Vårdsätra och Gottsunda och fick nu en humle- och kålgård i Övre Fjärdingen.

Denna gård var en för Uppsala typisk ämbetsmannagård, vilken skilde sig från borgarnas gårdar. De flesta ämbetsmannagårdarna låg väster om Fyrisån, där kyrkans och universitetets ämbetsmän i allmänhet bodde. Gårdarna var främst avsedda att fungera som representativa bostäder och hade därför få ekonomibyggnader, men i stället ofta vackra trädgårdar. Borgarnas gårdar var däremot ofta kringbyggda med många små hus för affärsverksamhet och hantverk, men också för exempelvis boskapsskötsel och förvaring av spannmål. Dessa gårdar låg i regel öster om Fyrisån.

I Backmanska huset har många personer bott genom åren och dess sista hyresgäst har fått ge namn åt byggnaden. Huset ägs sedan 1956 av Södermanlands-Nerikes nation, vars nationshus är beläget i samma kvarter. Backmanska huset är mycket gammalt och minner om en tid i Uppsala då ämbetsmannagården var en vanlig bostadstyp. Idag är den genom bränder och rivningar i det närmaste utplånad. Mot bakgrund av detta, och det faktum att byggnaden är personhistoriskt intressant, blev Backmanska huset den 12 mars 1993 förklarat som byggnadsminne.

Skyddsbestämmelser

  • Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
  • Ändringar i byggnadens stomme eller rumsindelning får inte göras. Inte heller får andra åtgärder som innebär ingrepp i eller förändring av bärande konstruktioner, murstockar och äldre fast inredning av kulturhistoriskt värde göras utan länsstyrelsens godkännande. Till fast inredning hör bl.a. golv, golvlister, paneler, dörrar, fönster, foder, tak, taklister, kakelugnar och trappa.
  • Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhåll skall utföras på ett sådant sätt och med sådant material att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Skyddsområdet skall vårdas på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte förvanskas. Nybebyggelse eller annan förändring inom skyddsområdet får inte göras.