Hur går en djurskyddskontroll till?

Länsstyrelsen gör i huvudsak tre olika typer av kontroller. Det är normalkontroller, kontroller på grund av anmälan och kontroller vid tillståndsprövning. Länsstyrelsen gör även uppföljande kontroller för att kontrollera att djurägaren har åtgärdat brister.

Normal kontroll

Normalkontroller, eller rutinkontroller, görs på lantbruk eller andra verksamheter som har djur. Kontrollerna kan vara riskbaserade, slumpmässiga eller projektinriktade. Rutinkontroller är av förebyggande karaktär och ska ske regelbundet. Kontrollerna är avgiftsfria.

Kontroll föranledd av anmälan

De här kontrollerna gör Länsstyrelsen när en anmälan eller annan information kommit in till myndigheten. Vanligtvis kommer en anmälan in via telefon, e-post eller brev. Länsstyrelsen bedömer hur akut ärendet är och hur snart en kontroll bör ske. Kontrollen görs oaviserat. I vissa lägre prioriterade fall skickar myndigheten ett brev eller ringer till den anmälde djurhållaren. Om kontrollen visar att det finns brister tar Länsstyrelsen ut en avgift av djurägaren.

Kontroll vid tillståndsprövning

Vissa verksamheter behöver tillstånd för att få bedrivas. Efter att en ansökan har lämnats in gör Länsstyrelsen en kontroll för att bedöma om djurhållaren, utrymmena och så vidare, är lämpliga.

Hur går kontrollen till?

Vid kontrollen går Länsstyrelsens djurskyddshandläggare igenom nationellt framtagna, djurslagsvisa checklistor (dessa hittar du på jordbruksverkets hemsida). Frågorna handlar t.ex. om djurutrymmenas storlek och utformning, djurens hälsa, hull och renhet samt eventuella hagars utformning, skaderisker etc. Handläggaren kan dokumentera med foto eller film vid behov. Handläggarna mäter ibland exempelvis ammoniakhalter och ljudnivå. Man kan också avläsa djurens identitetsmärkning. I vissa fall lägger Länsstyrelsen bara fokus på en viss del av djurhållningen eller på en viss brist vid kontrollen.

Efter kontrollen

Länsstyrelsen summerar kontrollen efteråt tillsammans med djurhållaren. Om något är oklart eller om djurhållaren vill lämna kompletterande information efter kontrollen går det bra att kontakta Länsstyrelsen. Inom ca två veckor skickas en kontrollrapport ut. Om det fanns brister av allvarligare eller mer omfattande karaktär så meddelas ett föreläggande om åtgärder. Alla beslut är överklagningsbara.

Länsstyrelsen följer vanligen upp brister i en ny kontroll eller i vissa fall genom att djurhållaren skickar in foton eller annan dokumentation. För uppföljande kontroller debiteras en timavgift. I allvarliga fall där djur är utsatta för ett lidande kan Länsstyrelsen omhänderta djur omedelbart om lidandet inte avhjälps, om ägaren är okänd eller inte kan anträffas, eller om det i övrigt bedöms nödvändigt från djurskyddssynpunkt.

Vad händer om djurhållaren vägrar kontroll?

Att Länsstyrelsen ska göra en kontroll hemma i en djurägares bostad eller stall kan ibland uppfattas som obehagligt. Länsstyrelsen ska givetvis respektera djurhållaren och dennes känslor inför kontrollen och så långt det går försöka nå en enighet. Tänk på att man alltid kan kontakta Länsstyrelsen exempelvis efter kontrollen för att få något klargjort, eller om man bara är nyfiken på hur man kan förbereda sig inför en kontroll i framtiden.

Det är dock viktigt att tänka på att Länsstyrelsen har rätt till tillträde till alla områden, anläggningar, lokaler och byggnader där djur hålls eller som berör djurhållningen. Länsstyrelsen har där rätt att besikta djuren, göra undersökningar och ta prover. Rätten gäller också att ta del av dokumentation som behövs för kontrollen. Om djurhållaren nekar djurskyddshandläggaren till det så kan handräckning av polis begäras för att kunna fullfölja kontrollen. När det gäller så kallad fullständig tvärvillkorskontroll på ett lantbruk så riskerar djurhållaren att få avdrag på sina jordbrukarstöd från EU om det inte finns ett giltigt skäl till att kontrollen inte kan genomföras.