Vanliga frågor och svar

Information om sådant som är bra att veta och som många undrar över när det gäller överklaganden av ett kommunalt beslut till Länsstyrelsen hittar du under informationen i menyn till vänster. För att underlätta för dig har vi dock nedan även sammanfattat de vanligaste frågorna med tillhörande svar.

Jag har överklagat ett beslut till Länsstyrelsen. Vad händer nu? 

Om kommunen anser att ditt överklagande är i rätt tid kommer det att skickas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan inte påverka denna bedömning. När överklagandet kommit skickar Länsstyrelsen ut ett bekräftelsebrev. Om det är aktuellt för ditt ärende skickas även information om att förenklad delgivning kan komma att användas för delgivning av beslut. I brevet står också ditt diarienummer. Det är bra om du alltid anger ditt diarienummer om du kontaktar Länsstyrelsen. Du kan också använda det för att titta på ditt ärende i Länsstyrelsens diarium på webben. Där kan du se vad som händer i ditt ärende, exempelvis om ett yttrande kommit in.

Länsstyrelsen gör sedan bedömningen om det finns behov av att skicka ditt överklagande till en motpart. Det händer också att Länsstyrelsen tar in yttrande från andra myndigheter, exempelvis Trafikverket eller Försvarsmakten. Om detta sker kan du enkelt se det i diariet enligt ovan. Om Länsstyrelsen bedömer att du behöver komplettera med något eller låta dig yttra dig över någonting så kommer du att bli kontaktad av Länsstyrelsen via brev.

 

Får grannar klaga på beslut?

Vem som får klaga på ett visst beslut beror på vad beslutet gäller och de särskilda regler som gäller just för den typen av beslut. Den som har ansökt men blivit nekad något, eller som har blivit förelagd att göra något kan normalt överklaga ett sådant beslut. Ett bygglovsbeslut får normalt överklagas av den eller de som äger eller bor på fastigheter som direkt gränsar till den fastigheten som fått lovet och andra som är särskilt berörda. Länsstyrelsen kommer i alla ärenden att ta ställning till om den som klagat får lov att klaga. Om beslutet inte kan överklagas av den som klagat beslutar Länsstyrelsen att avvisa överklagandet. Detta innebär att de synpunkter som framförts i överklagandet inte kommer att prövas.

 

Vi är flera grannar som är missnöjda med ett beslut. Gör det någon skillnad om vi är många som klagar?

Det är inte antalet missnöjda som spelar roll för utgången i ett ärende. Det som har betydelse är att den eller de som klagar har rätt att klaga och att man anför goda argument som är relevanta för bedömningen. Tänk på att det är viktigt att namn på den/de som klagar framgår tydligt tillsammans med information om vilken adress man vill bli nådd på och vilken fastighet man äger eller bebor. Om man företräder någon annan måste man ha en fullmakt.  

 

Trots att jag har överklagat ett bygglovsbeslut har grannen börjat bygga. Får han göra det? Om allting är färdigbyggt kan väl inte Länsstyrelsen upphäva bygglovet?

Ett beslut om bygglov gäller omedelbart. Det betyder att den som fått lovet kan börja bygga direkt. Man ska dock vara medveten om att man bygger på egen risk. Detta innebär att man kan bli skyldig att rätta till det man byggt om bygglovet skulle upphävas. Denna situation blir dock en fråga som kommunen i första hand hanterar som ett nytt ärende.

 

Jag har fått en handling för yttrande. Vad ska jag göra?

Att Länsstyrelsen skickar något för yttrande innebär inte att Länsstyrelsen på något sätt tagit ställning till det som står i skrivelsen. Att du fått handlingen innebär en möjlighet för dig att bemöta påståenden som görs i skrivelsen och ge din version av saken. Om man av olika anledningar inte vill eller inte tycker det är nödvändigt att bemöta det som står i handlingen går det bra att avstå från att yttra sig. Vill man yttre sig skickar men sitt svar till den adress som anges i Länsstyrelsens brev. Det går bra att yttra sig per e-post. Om man yttrar sig per e-post behöver man inte skicka skrivelsen med vanlig post eller tvärtom. Länsstyrelsen behöver bara ha yttrandet i ett exemplar, Länsstyrelsen gör själv nödvändiga kopior. Alla ärenden har sitt unika diarienummer/beteckningsnummer. Ange alltid diarienummer när du yttrar dig eller annars kommunicerar med Länsstyrelsen. Det kan också vara bra att ange fastighetsbeteckning. Detta för att du ska få så snabb och bra service som möjligt.

 

Jag har yttrat mig till kommunen och lämnat in handlingar. Kan Länsstyrelsen se det?

Kommunen ska skicka över samtliga handlingar som har legat till grund för beslutet i samband med att överklagandet lämnas över. Handlingar som man lämnat in till kommunen ska man därför inte behöva lämna in igen. Det går också bra att hänvisa till den skrivelse man lämnat in till kommunen. Däremot får Länsstyrelsen inte alltid veta sådant som hänt efter beslutet så det är bra om du meddelar sådana saker som du tror kan vara relevanta för Länsstyrelsen.

 

Jag vill att Länsstyrelsen ska komma ut och se platsen med egna ögon. Kan jag kräva det? Kan jag få vara med?

Länsstyrelsen och den handläggare som är ansvarig för ett ärende avgör från fall till fall om det för utredningens skull finns anledning att åka ut på plats och titta. Ibland åker handläggaren ut utan att någon har haft önskemål om detta och ibland åker handläggare inte ut trots att det finns önskemål om detta. Vanligen erbjuds parterna att närvara. Ett platsbesök innebär inte en muntlig förhandling utan handläggningen är fortfarande i huvudsak skriftlig.

 

Kan jag begära att Länsstyrelsen håller muntlig förhandling i ärendet?

Handläggningen i Länsstyrelsens ärenden är huvudsakligen skriftlig. Någon möjlighet för Länsstyrelsen att hålla muntlig förhandling motsvarande hur det går till i till exempel en domstol finns inte.

 

Kan jag vara med när Länsstyrelsen fattar beslut i ärendet?

Länsstyrelsen håller inte sammanträden så som i de kommunala nämnderna. När ett ärende är tillräckligt utrett och Länsstyrelsen bedömer att det kan avgöras på ett rättssäkert sätt fattas beslut. Det går därför inte att på förhand veta vilken dag beslut fattas eller närvara vid beslutandet.

 

Vad kan Länsstyrelsen pröva?

Ramen för Länsstyrelsens prövning är det överklagade beslutet. Detta innebär att frågor som inte prövats genom det överklagade beslutet inte kan prövas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan pröva om beslutet är riktigt både när det gäller sakfrågan och formella förutsättningar för beslutet. Länsstyrelsen kommer i första hand ta upp sådana saker som den som klagar påtalar men vissa saker tar Länsstyrelsen också upp på eget initiativ.

 

Jag är missnöjd med hur kommunen har skött mitt bygglovsärende. Kan länsstyrelsens tillrättavisa kommunen?

Länsstyrelsen har inte tillsynsansvar över kommunens handläggning i enskilda ärenden och har därför inte heller möjlighet att ingripa i just ditt ärende. Har du fått ett beslut du är missnöjd med kan du förstås överklaga det.  

Länsstyrelsens planenhet ger dock tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna i länets kommuner. Inom ramarna för vägledningen kan Länsstyrelsen behandla relevanta ämnen, som har sin grund i påpekanden från allmänheten. Detta görs i ett mer generellt sammanhang som till exempel hur byggnadsnämnden bör agera vid den typ av frågor, som ni påtalar i samband med ovanstående ärenden.  

Du kan klaga hos Justitieombudsmannen (JO) om du anser att du själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet. JO uttalar sig inte om myndigheten gjort en riktig bedömning i sak, utan endast om myndigheten har bemött parter och handlagt frågan på ett riktigt sätt. Läs om hur en JO-anmälan går till på Justitieombudsmannens webbplats.

 

Jag har ångrat mig och vill inte överklaga längre. Vad ska jag göra?

Den som har inlett processen hos Länsstyrelsen kan också avsluta den igenom att skriftligen återkalla sitt överklagande. Då avskrivs ärendet utan att Länsstyrelsen tar ställning till det. Du kan enbart återkalla ditt överklagande innan Länsstyrelsen fattat slutligt beslut.

 

Jag har inte hört något på länge. Vad händer i mitt ärende?

Vissa ärendetyper kan ha långa handläggningstider, det kan vara därför du inte har hört något på länge. När beslut har fattats skickas det till den som klagat, till eventuella motparter och till kommunen.

 

Jag har fått ett delgivningskvitto/påminnelse om delgivningskvitto. Vad ska jag göra?

Om du får ett delgivningskvitto i samband med ett beslut eller annan handling så ska du skriva under det och skicka tillbaka det till Länsstyrelsen. Delgivningskvittona är förfrankerade. Delgivningskvittots funktion är att Länsstyrelsen ska få veta att du tagit del av handlingen som skickats till dig. Det innebär inte att du godkänner ett beslut. Vill du att beslutet ska ändras kan du överklaga beslutet.   Det är viktigt att du skriver under delgivningskvittot. Om du inte gör det kan Länsstyrelsen delge på andra sätt till exempel via stämningsman. Stämningsmannadelgivning innebär att en person, exempelvis någon från polisen, söker upp dig personligen för att överlämna handlingen. Detta kostar tid och pengar av våra gemensamma statliga medel som Länsstyrelsen hellre vill lägga på att ge allmänheten service och korrekta beslut inom rimlig tid.   Tänk på att alla som överklagat måste delges beslutet. Detta innebär att om ni exempelvis är två makar eller sambor och beslutet riktar sig till båda så måste båda skriva under varsitt delgivningskvitto.

 

Jag har fått ett meddelande om förenklad delgivning. Vad innebär det?

Förenklad delgivning används i många men inte alla ärenden. Delgivningen innebär att du i samband med att ditt överklagande inkom till Länsstyrelsen fått information om att förenklad delgivning kan komma att användas. Själva delgivningen sker sedan på så sätt att det beslut eller den handling som ska delges dig skickas till den adress Länsstyrelsen fått uppgift om att du kan nås på. Dagen efter skickar Länsstyrelsen ett kontrollmeddelande till samma adress. Du får alltså två brev från Länsstyrelsen. Om du endast har fått kontrollmeddelandet men inget beslut eller andra handlingar ska du kontakta Länsstyrelsen. När förenklad delgivning används behöver du inte kvittera någon av försändelserna eller skicka något mottagningsbevis till Länsstyrelsen. Du anses automatiskt delgiven två veckor efter att beslutet eller handlingen har skickats.

 

Kan Länsstyrelsens beslut överklagas?

Om man inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut kan man normalt överklaga detta. Du ska få en information om hur man gör med beslutet. För ärende enligt miljöbalken och plan- och bygglagen är Mark- och miljödomstolen nästa instans. Deras dom kan sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Denna domstol tar inte upp alla överklaganden utan prövningstillstånd krävs. Hur man gör när man överklagar finns noggrant beskrivet sist i beslutet. Man kan inte få mer tid på sig att överklaga ett beslut. Däremot kan man överklaga inom rätt tid och ange att man vill ha mer tid för att utveckla yrkanden och grunder. Då är det den domstol som ska pröva överklagandet som tar ställning till om och i sådana fall hur mycket mer tid man får.

 

Har du fortfarande inte fått svar på din fråga?

Då kan du kontakta Länsstyrelsen. Vem du ska prata med beror på vad din fråga handlar om.  

Frågor som rör själva ärende: Kontakta handläggaren som har hand om ärendet.

Frågor gällande besluts laga kraft, inkomna handlingar, själva överskickande av överklagande m.m.: Kontakta registrator via växelnummer eller via e-post.

Om du vill skicka in handlingar till Länsstyrelsen, vänd dig i första hand till registrator.