Länsvapnet och Länsstyrelsens vapen

Länsstyrelsens vapen består av Stockholms länsvapen krönt med en statlig krona i form av en kunglig bygelkrona.

Stockholms länsvapen

Huvudregel för ett länsvapen är att varje landskap som ingår i länet ska företrädas med sin vapenbild.

Sedan 1700-talet hade Stockholms län ett vapen där Sörmlands svarta grip i guldfält höll Upplands gyllene riksäpple i sina klor. År 1941 styckades skölden i guld och rött. Upplands riksäpple framträdde då bättre mot röd bakgrund. Stockholm ingick då inte i länet utan administrerades av Överståthållarämbetet som hade ett eget vapen med ett blått fält bestrött med kronor av guld och ett krönt Sankt Erikshuvud av guld, fastställt av Kungl. Maj:t år 1938.

År 1968 inkorporerades Stockholm i länet och ett nytt vapen ersatte vapnen för Överståthållarämbetet och det äldre vapnet för Stockholms län. I det nya vapnet ingår S:t Erik och Södermanlands grip är, på heraldiskt sätt, förkortad till bara ett griphuvud.

Länsvapnet utan kronaVapnet i Stockholms län består nu av tre delar. På en sköld finns i mitten en uppåtriktad kil av guld med ett avslitet svart griphuvud med röd näbb och tunga. Till vänster finns Stockholms vapen, S:t Eriks krönta huvud, i guld mot en blå bakgrund. I det högra fältet finns ett riksäpple i guld mot röd bakgrund som i Upplands landskapsvapen. Stockholms länsvapen har fortfarande detta utseende.

Länsstyrelsens vapen

Vapenskölder förekommer ofta med olika så kallade rangkronor beroende på vem som får använda det. Det finns bland annat stadskrona, hertigkrona och statlig krona.

Stockholms länsvapenNär skölden som utgör till exempel Stockholms länsvapen är krönt med den statliga kronan, en kunglig bygelkrona, bildas vapnet för Länsstyrelsen i Stockholms län. Kronan symboliserar att det är en statlig myndighet. Enbart Länsstyrelsen får använda länsvapnet kombinerat med den statliga kronan.

Vapnet - det heraldiska märket

Ett heraldiskt vapen härstammar från medeltiden då de användes för att särskilja krigare i strid. Idag är det möjligt att profilera sig i bild i ett heraldiskt vapen på ett sätt som härstammar från medeltiden och som samtidigt uppfyller nutidens höga krav på effektiv visuell kommunikation. Heraldiken lyder vissa traditionella och internationellt accepterade regler beträffande heraldiska färger, former och kompositioner. Ett heraldiskt vapen beskrivs i ord och kan till skillnad från en logotyp avbildas på olika sätt av olika konstnärer med vägledning av vapenbeskrivningen. Tack vare denna flexibilitet har heraldiken kunnat överleva genom århundraden.

Heraldisk beskrivning av Stockholms länsvapen:

Sköld, genom en uppåtriktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med näbb och tunga röda, kluven i blått, vari ett krönt S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksäpple av guld.

Till en början syftade det heraldiska vapnet på en person eller en släkt. Mycket tidigt kom de att användas även i andra sammanhang för till exempel städer, landskap, riken och myndigheter. I vår tid är det dessa vapen som allmänheten oftast kommer i kontakt med.

Förutom stora och lilla riksvapnet har vi i Sverige vapen för landskap, län, kommuner och stift. Myndigheter och militära enheter har också vapen. Varje vapen kan även användas i form av en flagga. Riksarkivet har ansvar för att heraldiska vapen och symboler, som syftar på staten eller statsmyndigheter, utförs i enlighet med gängse heraldiska normer samt att lagen som styr deras användning följs.

Länsstyrelsens logotyp består av vapnet för Länsstyrelsen i Stockholms län kombinerat med texten Länsstyrelsen i Stockholms län.

>> Hämta logotypen

Länsstyrelsen Stockholms logotyp