Historik 

Från landshövdingedömen till länsstyrelser. 1634 års regeringsform innebar att landet delades upp i län samt i Överståthållardömet i Stockholm.


Axel Oxenstierna
Axel Oxenstierna (1583-1654)

Länsstyrelsen bildas 1634

1634 års regeringsform, utarbetad av rikskanslern Axel Oxenstierna, innebar att vårt land för första gången fick en fast organisation av den centrala och lokala förvaltningen.

Riket delades in i elva landshövdingedömen och  Överståthållarämbetet i Stockholm. Efterhand som riket växte blev länen fler. I dag finns det 21 län i Sverige.  

Landshövdingen – kungens ställföreträdare

Landshövdingarna var redan från början civila tjänstemän på heltid. De fick inte vistas utanför sina län längre än tre veckor i följd utan kungens tillstånd. Landshövdingen var kungens ställföreträdare i länet, bevakade kronans intressen, verkställde domar och övervakade utskrivningar av soldater ur bondeleden.

I Stockholm fanns en överståthållare som förvaltade Stockholms slott och stad och hade delvis andra uppgifter än landshövdingarna. Idag företräder landshövdingen i länet regeringen.

Enväldet förhindras

Den allmänna landshövdingeinstruktion som utfärdades år 1734 blev helt anpassad till frihetstidens styrelsesätt. Landshövdingarna skulle stå till svars inte bara inför regeringen utan också inför riksdagen, och de skulle med all makt hindra att det kungliga enväldet kom till makten igen.

Nu förvandlades Länsstyrelsen från ett landshövdingeämbete till en kollegial myndighet genom bestämmelsen att landssekreteraren eller landsbokhållaren skulle kontrasignera alla expeditioner. Var landshövdingen frånvarande skulle de båda tjänstemännen tillsammans utöva beslutanderätten. När överståthållaren i Stockholm var borta inträdde hans närmaste man, underståthållaren. 

Samarbete för länets bästa

På 1840-talet började reformvänliga grupper kritisera de maktfullkomliga landshövdingarna. Grupperna arbetade för en vidgad kommunal självstyrelse och krävde nya folkvalda institutioner vid länsstyrelsens sida.

Deras önskemål uppfylldes i och med 1862 års kommunallagar som gav länen nya självstyrelseorgan. De folkvalda landsting som då kom till innebar att länsstyrelsernas makt och verksamhetsområden minskade, men öppnade samtidigt vägen för ett samarbete till länets bästa.

Från förtroendemannastyrelse till råd

1971 omorganiserades den statliga länsförvaltningen. Länsstyrelserna fick en förtroendemannastyrelse med tio ledamöter och landshövdingen som ordförande. Ledamöterna utsågs av regeringen. År 1976 ändrades detta till att Länsstyrelsen fick en styrelse med femton ledamöter, fjorton som utses av landstinget och landshövdingen som ordförande.

Vid Länsstyrelsen i Stockholms län finns en länsöverdirektör som är ställföreträdare för landshövdingen. Den befattningen skapades då Länsstyrelsen i dåvarande Stockholms län och Överståthållarämbetet slogs samman vid årsskiftet 1967/68.

Från och med den 1 januari 2008 är Länsstyrelsen en så kallad enrådighetsmyndighet. Det innebär att verksamhetschefen, det vill säga landshövdingen, ansvarar direkt inför regeringen och att myndigheten har ett insynsråd istället för styrelse.

Kontakta oss

Avdelningen för information
stockholm snabela lansstyrelsen punkt se¤stockholm snabela lansstyrelsen punkt se
010-223 10 00