Skyddsjakt på skarv i Stockholms skärgård 2014

Länsstyrelsen beslutade under fredagen att tillåta viss skyddsjakt på skarv i Stockholms skärgård under 2014.

Beslutet innebär dels att ägg får prickas för att förhindra kläckning av ungar, dels att vuxna fåglar får skjutas vid fiskeredskap, i fiskfredningsområden, vid fiskodlingar och i samband med utsättning av gös och öring.

– Syftet är att minska skadorna på fisket, säger Mats Nordin på Länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Liksom förra året har Länsstyrelsen beslutat tillåta prickning (punktering) av ägg i skarvbon på ett antal öar och skär i Stockholms skärgård.

Totalt handlar det om ingrepp i max 1 700 skarvbon på öarna Fälöv och Skorvan i Nynäshamns kommun samt Stora Äggskären och Skallbaken i Haninge kommun. Beslutet innebär en viss begränsning av jakten jämfört med 2013.

– Jaktens främsta syfte är att hålla nere antalet häckande fåglar i fjärden Mysingen där de finns i lek- och uppväxtområden för gös, gädda och abborre. Fisket representerar stora värden som riskerar att skadas om för många skarvar söker föda i dessa områden, säger Mats Nordin.

Prickningen får ske under perioden 17 april–10 maj 2014. De personer som fått tillstånd till jakten ska vid varje jakttillfälle ha med sig en oberoende observatör som ska dokumentera och registrera övriga häckande arter på öarna, samt hur de reagerar på störningen.

Beslutet om skyddsjakt innebär också att ett antal skarvar får skjutas i samband med utsättning av gös och öring. Jakten får bedrivas av de personer som har tillstånd för sådan utsättning och max 150 fåglar får skjutas i hela Stockholms län.

– Dessutom får markägare och andra med jakträtt på enskilt vatten i Norrtälje, Värmdö, Österåker, Haninge, Nynäshamn och Södertälje bedriva skyddsjakt på skarv i närheten av sina nät och andra fiskeredskap. Totalt får 600 fåglar skjutas i samband med den jakten. Inom de 27 fiskfredningsområdena får dessutom högst 810 skarvar skjutas, säger Mats Nordin.

– Syftet med den delen av jakten är inte att decimera skarvarnas antal, utan att skrämma dem från att söka föda vid fiskeredskap, platser för utsättning av fisk och viktiga yngellokaler för fisk. Det är därför viktigt att jakten bedrivs när många fåglar födosöker samtidigt, säger Mats Nordin.    

Det råder en viss oenighet om vilken påverkan skarven har på fiskbestånden?

– Frågan är komplicerad. Det samlade forskningsläget ger vid handen att skarvens påverkan skiljer sig mycket beroende på plats och fiskbeståndens sammansättning. Vissa kustnära fiskbestånd är mer känsliga för skarvens födosökande än bestånden i sjöar och öppet hav.

Hur kommer det sig?

– Skarven äter den fisk som är närmast till hands och enklast att fånga. I skärgården livnär den sig främst på fiskbestånd som inte är känsliga, men när sötvattensarter som till exempel abborre, gädda och gös samlas på små ytor i skärgårdens grunda vikar i samband med lek och uppväxt, kan skarvens födosökande innebära ett hot.

Det är framför allt abborre, gädda och gös som Länsstyrelsen vill värna med beslutet om skyddsjakt?

– Ja, av de bestånd som är känsliga för skarvens födosök är de viktigast för fisket. Dessutom är gädda, gös och abborre betydelsefulla för ekosystemet i skärgården. Starka bestånd av rovfisk gör vattenekosystemet robustare och mildrar effekterna av till exempel övergödning.

>> Läs beslutet med samtliga villkor för skyddsjakten.

 

Obs! Tillägg 2014-08-18: Beslutet har överklagats hos Naturvårdsverket som fattat ett nytt beslut. Läs mer här.