Ny rapport: Romers rättigheter åsidosatta i Sverige

Diskriminering, fördomar och antiziganism är en del av många svenska romers vardag.

Det framgår av den rapport som Länsstyrelsen i Stockholm i dag överlämnar till regeringen.

– Än i dag har många romer svårt att tillgodogöra sig rättigheter inom områden som utbildning, arbete och bostad, säger Majlis Nilsson, samordnare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Länsstyrelsen i Stockholm har haft regeringens uppdrag att göra en nulägesbeskrivning av situationen för romer boende i Malmö, Helsingborg, Göteborg, Linköping och Luleå. Boverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Skolverket har bidragit med beskrivningar inom sina områden.

Rapporten, som i dag överlämnas till regeringen, beskriver situationen för romer när det gäller arbete, bostad, hälsa, utbildning, social trygghet och omsorg. Av rapporten framgår det att diskriminerande strukturer, fördomar och förutfattade meningar om romer som grupp samt antiziganism förekommer inom samtliga områden.

– Målet för den samordnade strategin för romsk inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Vi kan dessvärre bara konstatera att målet i dag är långt ifrån uppnått och att utvecklingen går långsamt, säger Majlis Nilsson, ansvarig samordnare för Länsstyrelsens arbete med strategin för romsk inkludering.

Av rapporten framgår också bland annat att:

  • Fördomar och negativa uppfattningar om romer som grupp är ett stort hinder för romer på arbetsmarknaden, vilket bland annat leder till att många döljer sin romska identitet i mötet med arbetsgivare, arbetskamrater och myndigheter.
  • Fördomar och okunskap om romer på myndigheter riskerar att resultera i dåligt bemötande, bristande kommunikation och felaktiga insatser.
  • Rasism och antiziganism gör att romer är särskilt utsatta på bostadsmarknaden.
  • Såväl romer som kommunala tjänstemän beskriver existerande diskriminering av romer inom socialtjänstens verksamhet.
  • Allt fler romska elever slutför skolan, men de insatser som genomförs brister ofta i ambition och det finns tendenser inom skolan att skylla romska barn och elevers problem på romerna själva.
  • Romer som intervjuats vittnar om dåligt bemötande och diskriminering i kontakter med vården.

– Detta målar upp en bild som delvis är mörkare än vi hade hoppats på. Vår slutsats är att myndigheter och kommuner behöver få riktade uppdrag med särskild finansiering för att situationen ska kunna förändras. Myndigheter behöver också få i uppdrag att fortsätta följa upp de insatser som genomförs och hur romer själva uppfattar situationen, säger Majlis Nilsson.

>> Läs rapporten.

Läs rapporten

Fakta

Rapporten: Nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter för romers rätt till utbildning, arbete, bostad, hälsa, social trygghet och omsorg

Syftet med nulägesbeskrivningen är att ge en samlad bild av vilka hinder och möjligheter som finns för att romers rättigheter ska tillgodoses inom de utpekade sakområdena, samt att ge en indikation om att tillräckliga och rätt insatser genomförs för att föra utvecklingen framåt.

Nulägesbeskrivningen bygger framförallt på intervjuer med romer, tjänstemän i kommuner och landsting, Arbetsförmedlingen samt med fastighetsägare.  

Boverket, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Skolverket har genomfört och sammanställt intervjuerna i underlagsrapporter. Nulägesbeskrivningen bygger på dessa rapporter.

Utgångspunkten är de mänskliga rättigheterna, rättigheter för romer som nationell minoritet samt kommuners, myndigheters och andra aktörers skyldigheter inom olika verksamheter med koppling till de aktuella områdena. De fem undersökta kommunerna ingår i en pilotverksamhet som är en del av den långsiktiga och samordnade strategin för romsk inkludering åren 2012–2032.

Fakta

Nationella minoriteter

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna.

Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med Sametinget i uppdrag att följa upp lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som trädde i kraft den 1 januari 2010.

Länsstyrelsen och Sametinget ska årligen göra en samlad bedömning av hur lagen efterlevs och rapportera detta till regeringen. Länsstyrelsen ska också tillsammans med Sametinget samordna arbetet för de minoritetspolitiska målen på en nationell nivå.

>> Läs mer.

Fakta

Romsk inkludering

Romernas tillvaro i Sverige har under århundraden präglats av diskriminering och utanförskap.

Regeringen har beslutat om en långsiktig strategi för romsk inkludering som gäller till och med 2032. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för att följa och samordna arbetet enligt strategin.

>> Läs mer om strategin för romsk inkludering.