Ny unik prognos: kompetensbrist år 2020

År 2020 kommer det att finnas alldeles för få tekniker, ingenjörer, lärare och omsorgsutbildade i Stockholms län – men för många journalister, ekonomer och socionomer.

Det visar de prognoser som Länsstyrelsen i dag kan presentera med hjälp av ett nytt och unikt verktyg.

– Prognoserna ger en tydlig bild av den framtida kompetensbristen. Därmed finns det förutsättningar att bättre anpassa utbildningsväsendet till den framtida arbetsmarknadens behov, säger tf. landshövding Katarina Kämpe.

Kompetensförsörjning och utbildningsplanering är en för samhällsutvecklingen helt avgörande konst. Att rätt antal människor utbildar sig till rätt yrken på rätt plats i Sverige ger förutsättningar att klara de utmaningar som åldrande befolkning och växande global konkurrens innebär.  

För drygt två år sedan fick därför landets län och regioner i uppdrag av regeringen att skapa plattformar för samverkan inom just kompetensförsörjning och utbildningsplanering.  

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med regionerna Västra Götaland och Skåne, och i samarbete med Statistiska centralbyrån, tagit fram ett verktyg för regionala prognoser för tillgång och efterfrågan av utbildad arbetskraft fram till år 2020.  

I Stockholmsregionen väntas det år 2020 främst råda brist på:

  • 16 000 utbildade inom vård- och omsorg.
  • 15 000 pedagoger i skolan.
  • 15 000 tekniker och ingenjörer.
  • 10 000 gymnasieutbildade inom handel och administration.  

Däremot förväntas tillgången på bland andra ekonomer, socionomer, gymnasieutbildade elektro- och datatekniker samt journalister och medieutbildade överstiga efterfrågan på arbetsmarknaden.  

– Verktyget är unikt i sin möjlighet att prognostisera framtida behov, och används här för första gången på regional nivå. Tyvärr är bilden som den ger av de tre storstadsregionernas framtida kompetensförsörjning ganska problematisk, säger Katarina Kämpe.  

Fram till år 2020 förväntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholmsregionen öka med cirka 200 000 personer. Tre av fyra väntas behöva eftergymnasial utbildning.  

Störst brist kommer det att vara på teknikutbildade, ingenjörer, lärare samt vård- och omsorgsutbildade. Tillsammans utgör de prognostiserade bristerna inom dessa yrken de allvarligaste hoten mot regionens framtida kompetensförsörjning.  

En växande andel äldre, länets starka befolkningsutveckling och höga födelsetal ligger bakom den ökade efterfrågan på utbildade inom vård och skola. Näringslivets strukturomvandling och kunskapsintensiva prägel ökar behoven av teknikutbildade.  

– Det är viktigt att signaler fångas upp i hela utbildningskedjan från grundskola och gymnasium till universitet och högskola. Inom skolan och vissa vård- och omsorgsyrken är kommunerna ofta både utbildningsproducenter och arbetsgivare och behöver därför agera med framförhållning, säger Katarina Kämpe.  

– För att Stockholmsregionen ska klara framtida kompetensförsörjning i näringslivet är det också nödvändigt att regionen tilldelas fler utbildningsplatser vid universitet och högskola samt yrkeshögskola, i synnerhet i teknikorienterade utbildningar, säger Katarina Kämpe.  

>> Läs rapporten ”Stockholm 2020. En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos.

>> Läs kortversion av rapporten.