Ökad risk för skred, skogsbränder och höjda havsnivåer

Nu är rapporterna om hur det förändrade klimatet väntas påverka Stockholms län klara: ökad risk för skred och skogsbränder är några av resultaten.

– Det är en komplicerad bild. Därför är det bra att vi redan nu har möjlighet att börja anpassa samhället utifrån nya förutsättningar, säger Christina Frost på Länsstyrelsens avdelning för samhällsskydd och beredskap.

De två nya rapporterna är skrivna på uppdrag av Länsstyrelsen för att ge ett samlat underlag för vilka klimatrelaterade utmaningar Stockholms län står för.  

SMHI har tagit fram den ena skriften och baserat sina resultat på den senaste internationella klimatforskningen.  

– Sammanfattningsvis kan man säga att klimatet i Stockholms län de närmaste hundra åren kan komma att innebära en genomsnittlig ökning av temperaturen med fyra till sex grader. Mest kommer värmen att öka vintertid. Sommartid befarar man längre perioder med höga temperaturer, säger Christina Frost.

Hur blir det med regn och snö?  

– Nederbördsmängderna väntas i medel öka med mellan tio och trettio procent. Även där väntas ökningen vara störst under vintrarna då det kan handla om upp till sextio procent mer nederbörd, framför allt som regn. Under somrarna tyder scenarierna på ett torrare klimat, och när det väl regnar blir det i form av skyfall. Risken för torka och bränder ökar alltså parallellt med risk för översvämningar i samband med skyfallen.  

Vilka konsekvenser får allt det här?  

– Det som framkommer av vår andra nya rapport som SGI (Statens geotekniska institut) tagit fram åt oss är bland annat en ökad risk för skred inom länet. Det hänger framför allt ihop med ökad nederbörd, förändrade flöden och höjda grundvattennivåer under vintern. I rapporten pekas ett antal områden i Stockholms län ut där kommunerna angivit att de i framtiden överväger att bygga men där SGI nu gör bedömningen att det kan finnas brister i markstabiliteten. Det kräver såklart fortsatta utredningar.  

Hur ser riskerna för översvämningar ut?  

– I takt med att havsvattennivåerna stiger ökar risken för både översvämningar och stranderosion. Fram till år 2100 räknar man med att havsnivåerna höjts upp till en meter, något som till ungefär hälften kompenseras av landhöjningen i Stockholms län. När det gäller insjöar och vattendrag tror man att risken för översvämningar ska minska successivt.  

Hur är det med Mälaren?  

– Den är ett undantag och där förväntas tillrinningen, och därmed risken för översvämningar, att öka. Men detta kommer att lösas genom ombyggnaden av Slussen i Stockholm. Den största risken med Mälaren är att havsvattennivåerna mot slutet på seklet innebär att saltvatten i allt högre grad rinner in i Mälaren och med tiden gör den otjänlig som dricksvattentäkt. I dag är cirka två miljoner människor beroende av Mälaren som dricksvattentäkt.  

Hur allvarligt är Stockholms läns situation jämfört med andra länder?  

– Mycket god, vi har börjat planera förhållandevis tidigt och vårt geografiska läge gör att vi har en betydligt gynnsammare situation än till exempel många länder i syd.  

Finns det några positiva effekter av klimatförändringarna?  

– Ja, ett kraftigt minskat uppvärmningsbehov kan spara energi om inte kylbehov äter upp den vinsten. En förlängd vegetationssäsong kan så småningom möjliggöra fler skördar än i dag.  

>>Läs mer om klimatanpassning och hur Länsstyrelsen arbetar med frågorna här.

För mer information:
Christina Frost, samordnare för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning. Tfn 08-785 53 47.  

>>Läs hela rapporten från SMHI här.  

>>Läs hela rapporten från SGI här.