Vattenskyddsområden

Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. I Stockholms län finns drygt 90 vattenskyddsområden. Ett 50-tal av dessa är inrättade för kommunala allmänna vattentäkter. Övriga är för privata och samfällda vattentäkter.

För att skydda dricksvattentäkter kan Länsstyrelsen eller kommunen fastställa vattenskyddsområden för viktiga grundvattenförekomster eller sjöar och vattendrag. Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter och åtgärder som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt, exempelvis hantering av petroleumprodukter, kemikalier och spridning av bekämpningsmedel. Ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter fastställs med stöd av Miljöbalken.

Varför fastställer vi vattenskyddsområden?

Vattenskyddsområden fastställs för att i ett långsiktigt perspektiv trygga en god vattenkvalité i viktiga vattentäkter. För arbetet finns målsättningar bland annat i de nationella miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" och "Grundvatten av god kvalitet" samt EU:s ramdirektiv för vatten. Alla grund- och ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer alternativt levererar mer än 10 m3/dygn ska skyddas.

Miljömålen är en viktig grund för det svenska miljöarbetet och har till uppgift att ange inriktningen för hur myndigheter och andra aktörer ska arbeta med miljöbalken och andra miljölagstiftningar. Enligt vattendirektivet ska alla vattentäkter ha ett godtagbart skydd senast 2015.

Hur fastställer man ett vattenskyddsområde?

Länsstyrelsen fastställer vattenskyddsområden med stöd av 7 kap miljöbalken efter begäran från vattentäktens huvudman. Huvudmannen är den som ansvarar för dricksvattenförsörjningen inom ett geografiskt område, vanligtvis kommuner, men ibland också bolag eller större samfälligheter. Ett skyddsområde ska utgöra ett bra skydd för vattentäkten men får inte vara mer långtgående än nödvändigt.

Hur bestäms avgränsningen av ett skyddsområde?

Ett skyddsområde avgränsas och delas in i olika zoner bland annat beroende på vattnets rinntid till uttagspunkten. Strängast bestämmelser finns i zonen närmast uttagspunkten. För att kunna dela in skyddsområdet i zoner och ta fram lämpliga bestämmelser behöver man veta dels hur vattentäkten fungerar dels ha kännedom om vilka risker som finns inom området. Vattentäktens huvudman ska genomföra nödvändiga utredningar innan skyddsområdet fastställs av en myndighet. Efterlevnaden av de aktuella föreskrifterna kontrolleras sedan av kommun och Länsstyrelse genom tillsyn.

Läget i Stockholm län

Länsstyrelsen har inom ramen för ett projektet "Skyddsvärda yt- och grundvattenförekomster i Stockholms län" inventerat vilka kommunala vattentäkter som används i länet och kontrollerat huruvida dessa omfattas av ett vattenskyddsområde eller inte. Vidare har kvalitén på de vattenskyddsområden som finns i länet bedömts.

Söka dispens

Under vissa förutsättningar kan Länsstyrelsen bevilja dispens från skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde. Frågor om Länsstyrelsens handläggning av dispensärenden besvaras av någon av de handläggare som finns under kontaktinformation längst upp till höger på sidan.  

Hur en dispensansökan går till, avgifter för dispensprövning samt vad som bör vara med i en ansökan framgår av blanketten.

Blankett dispensansökan vattenskyddsområde

 Läs mer

Länsstyrelsens författningssamling

Författningar fram till år 2014 hittar du här.

Författningar från år 2015 hittar du längst ned på denna sida.

Handböcker och rapporter

I Naturvårdverkets Handbok om vattenskyddsområde finns närmare anvisningar och råd om hur ett vattenskyddsområde bör avgränsas med förslag på skyddsföreskrifter.

En rapport inom ramen för projektet "Skyddsvärda yt- och grundvattenförekomster i Stockholms län" hittar du här.