Sydöstra Resarö är mineralogiskt världsberömt som fyndort för flera grundämnen, bl.a. yttrium, ytterbium och terbium. Dessa så kallade jordartsmetaller har upptäckts vid Ytterby gruva och dess varphögar.
Världsrekord i grundämnen
Varphögarna består av skrotsten från pegmatitbrytning vid Ytterby gruva. Gruvdriften startade någon gång på 1600-talet. Först bröt man kvarts till järnverken i norra Uppland och senare även fältspat till glas och porslinsfabriker. År 1787 fann amatörgeologen Carl Axel Arrhenius ett svart mineral bland sprängstenen. Han skickade det till kemiprofessorn Johan Gadolin i Åbo som förstod att stenen hade dittills oupptäckta beståndsdelar. Efter denne fick också mineralen sitt namn, gadolinit. På den tiden hade man inte kunskaper nog att analysera de ingående metallerna och det dröjde till 1843 innan den svenske kemisten Mosander urskilde två för vetenskapen nya grundämnen, yttrium (Y) och terbium (Tb) ur gadoliniten.
År 1878 fann schweizaren Marginac en komponent som kallades ytterbia, ur vilken senare grundämnet ytterbium (Yb) separerades. Ytterbys grundämneslista kompletterades 1879 av svenskarna Cleve och Nilsson med erbium (Er), holmium (Ho), skandium (Sc), samt tulium (Tm) som är den allra sällsyntaste av de sällsynta jordartsmetallerna. Med sina sju fynd har Ytterby världsrekordet i antal upptäckta grundämnen på en och samma plats.
Samtliga ämnen har namn som kan härledas till Ytterby eller Stockholm och Skandinavien. (Tulium kommer av Thule som är ett ålderdomligt ord för Skandinavien.)
Som mest, runt sekelskiftet 1900, sysselsatte gruvdriften vid Ytterby gruva 47 personer. Kort därefter minskade arbetsstyrkan drastiskt och hela gruvdriften lades ned 1933. Därefter övergick gruvan och kringliggande mark till staten, som använde de gamla håligheterna för lagring av olja.