Hund

Du kan behöva tillstånd för din hundverksamhet om du vill bedriva hunddagis eller hundpensionat, föda upp hundar, sälja eller hyra ut hundar, ha många hundar eller bedriva omplaceringsverksamhet.

Tillstånd behövs för dig som:

  • bedriver yrkesmässig verksamhet med hundar.
  • håller 10 eller fler hundar äldre än 12 månader. Till exempel har hand om egna hundar eller andras hundar, exempelvis fodertikar.
  • föder upp 3 eller fler kullar per år. Det vill säga en uppfödare eller kennel. 
  • upplåter 3 eller fler hundar per år. Till exempel draghunds- eller vakthundsuthyrning. 
  • säljer hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning. 
  • säljer 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning.  Till exempel omplaceringsverksamheter.
  • förvarar eller utfodrar 4 eller fler hundar. Det vill säga hunddagis, hundpensionat samt omplaceringsverksamhet. Det gäller även hundrastningsverksamheter där man rastar fyra eller fler hundar samtidigt. Omplaceringshem behöver tillstånd om det samtidigt och regelbundet tar emot fyra eller fler hundar i förmedlingssyfte. Om det finns jourhem i anslutning till verksamheten behöver dessa ha tillstånd för hållande från den tionde vuxna hunden.

Jordbruksverket sidor om hundar och katter hittar du mer information om vad som gäller för hundhållning och hundverksamheter. Kontakta gärna oss på Länsstyrelsen om du är osäker på om du behöver tillstånd.

Ska du starta hunddagis, hundpensionat eller erbjuda rastning av hundar?

Det finns specifika regler för dig som vill starta hunddagis eller hundpensionat. Dessa gäller även om du vill erbjuda rastning i yrkesmässig verksamhet eller om du rastar 4 eller fler hundar samtidigt.

Hunddagis. 

Utbildning

En person som driver ett hunddagis eller ett hundpensionat ska ha utbildning på hundar eller motsvarande erfarenhet. Även verksamheter som erbjuder hundrastning behöver motsvarande utbildning.  

Utbildningen ska innehålla:

  1. Hundens beteendebehov och etologi 
  2. Problemhundar och problemhundägare 
  3. Stress hos hund
  4. Smittspridning 
  5. Djurskyddslagstiftningen 
  6. Raskunskap 
  7. Enklare hundsjukvård 
  8. Praktik

Utbildningskravet gäller för de som startar hunddagis och/eller hundpensionat efter den 1 november 2008. Vi lägger stor vikt vid att du har god praktisk erfarenhet av den typ av verksamhet som du vill starta. Praktiken behöver inte vara sammanhängande. Kontrollera gärna att den verksamhet som du praktiserar hos har ett giltigt 16§-tillstånd. Om du har mindre än fyra veckors praktik inom området vill vi att du beskriver övriga relevanta erfarenheter och varför du anser att dina kunskaper är tillräckliga för att starta verksamheten.

Lokalen

Vi får många frågor om vad man ska tänka på när man väljer lokal för sitt hunddagis eller pensionat. Det som i första hand avgör om en lokal är lämplig är om det finns möjlighet att utrymma djur vid exempelvis en brand, att det finns dagsljusinsläpp i de utrymmen där hundarna ska hållas, att det finns tillräcklig ventilation och att sjukutrymme kan ordnas om någon hund blir sjuk. Kontrollera noga att utrymmet räcker för det antal hundar som du har tänkt dig.

Det ska även finnas utrymmen för foder och foderhantering samt bad och skötsel för djuren.

Detta tittar vid på vid kontroll av verksamheten

När din ansökan är komplett kommer en djurskyddshandläggare ut för att kontrollera djurhållningen. Vid kontroll av din verksamhet utgår vi från de djurskyddsbestämmelser som finns. Vi använder den checklista för hund som Jordbruksverket tagit fram. Om du vill titta på checklistan i förväg så finns den på Jordbruksverkets hemsida eller i kolumnen här till höger. I checklistan står också vilken lagstiftning varje område grundar sig på.

Vi går igenom skötselrutiner och tittar på boxar, rastgårdar, djurutrymmen i bostaden och annat som kan vara relevant för hundhållningen. Om det är en pågående verksamhet som vill utöka eller ändra sin verksamhet tittar vi på hundarna och hur den nuvarande verksamheten fungerar. 

Vanliga brister

Nedan listas några av de vanligaste bristerna som vi hittar vid kontroll av hundverksamheter.

Utbildad eller kunnig personal saknas

Det är vanligt att det saknas utbildad och/eller kunnig personal på hunddagis och hundpensionat. Den som ska vara ansvarig för hunddagiset eller pensionatet behöver ha den utbildning och praktik som beskrivs ovan.

Brandskydd och utrymning

I hundstallar ska det finnas förutsättningar att rädda djur vid brand. På hunddagis och hundpensionat krävs vanligtvis två utrymningsvägar eftersom det ofta handlar om mycket djur som ska utrymmas. Är lokalen i markplan kan större öppningsbara fönster räknas som utrymningsväg. För att kunna upptäcka och förhindra en brand är det också viktigt att ha brandvarnare, brandsläckare och brandfilt i lokalen.

Sjukutrymme

Det är vanligt att det saknas ett särskilt utrymme där man kan låta en sjuk hund vistas till dess att ägaren kan komma och hämta hunden.

Skaderisker och trasiga ytskikt

Vanliga skaderisker är oskyddade elkontakter och elsladdar som hundar kan nå och mellanrum i inredningen där hundar kan fastna. Fönster, element och annan inredning som kan utgöra skaderisk och som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att hundarna inte kan skadas.

Vi anmärker även  på grova ytor med mycket håligheter och trasiga ytskikt som är svåra att rengöra och desinficera. Utrymmena där hundarna hålls ska vara lätta att inspektera, rengöra och desinficera.

Berikning i rastgårdar

Den vanligaste bristen gällande rastgårdar är att det saknas berikning, siktskydd och utkikspost. Utkiksposten ska vara en upphöjd liggplats. Varje hund ska utan problem kunna ligga ner i naturlig ställning. Små hundar och hundar som har svårt att röra sig ska ha landgång eller trappa till utkiksposten om de inte kan hoppa upp själva. Liggplatsen ska vara minst 0,5 m hög, men den bör vara så lika hög som den största hunden för att hunden även ska kunna ligga under liggplatsen.

Berikning i en rastgård kan exempelvis vara möjlighet att gräva, stolpar att markera på, siktbarriärer, leksaker och regelbunden ommöblering.

För små utrymmen

Det är vanligt att rastgårdar, rum eller boxar för hundar är för små. Det är viktigt att notera att de måttkrav som finns är minimimått, det vill säga det minsta utrymmet som lagstiftningen kräver. Man får gärna ha större utrymmen för hundarna. Måttbestämmelserna hittar du i föreskrifterna och i broschyren här till höger. Om du är osäker på hur du ska beräkna utrymmet när flera hundar hålls tillsammans får du gärna kontakta oss så hjälper vi dig.

Omplaceringsverksamheter och jourhem med hundar

Omplaceringshem som samtidigt och regelbundet tar emot fyra eller fler hundar, oavsett om det sker i egen lokal eller i olika jourhem, ska ha tillstånd för detta. En omplaceringsverksamhet förmedlar och säljer hundar och verksamheten är dessutom ofta yrkesmässig. Om det finns jourhem i anslutning till verksamheten behöver dessa ha tillstånd för hållande från den tionde vuxna hunden.

När du ansöker om tillstånd för omplaceringsverksamhet gör vi en administrativ bedömning av hur väl verksamheten fungerar och om sökanden är lämplig att bedriva verksamheten. Vi kan även göra oanmälda kontroller i jourhemmen.

Du ansöker via e-tjänsten eller blanketten som du hittar i högerkolumnen. Följande handlingar ska bifogas ansökan:

  • Stadgar för föreningen
  • Lista på styrelsen
  • Lista på jourhemmen
  • Lista på ansvariga Beskrivning av journalföring och kopia på exempel på journal
  • Kopia på avtal mellan jourhemmet och föreningen
  • Villkor för omplaceringen av djuret från föreningen
  • Kopia på omplaceringsavtal
  • Verksamhetsbeskrivning (inklusive vilken roll styrelsen har och vilka uppgifter som andra personer har, vem flyttar hundar, vem intervjuar jourhem och gör hembesök och så vidare)
  • Rutiner för att säkerställa hemmens lämplighet och att djurens skötsel är enlig med djurskyddslagen.
  • Beskrivning av rutin för kontakt med jourhem.
  • Beskrivning av hur länge en hund vanligen är i jourhem och om det finns några tidsbegränsningar.
  • Beskrivning av hur föreningen avgör om en hund är omplaceringsbar med tanke på dess mentala status och hur hundens hälsostatus bedöms.
  • Beskrivning av handlingsplan, eller annat sätt att notera en hunds individuella utveckling i ett jourhem, och kopia på exempel på handlingsplan.
  • Beskrivning av hur föreningen hanterar hundar som inte kan omplaceras/som man inte kan hitta något permanent hem till.
  • Rutiner angående eventuella avlivningar

Ytterligare uppgifter kan begäras in efter granskning av ansökan och beroende på hur verksamheten bedrivs.