Regionförstoring har kommit att bli ett strategiskt allt viktigare begrepp för den regionala närings- och utvecklingspolitiken. Bakgrunden till detta är insikten om det starka samband som finns mellan funktionella regioners tillväxt och deras storlek.
Även om regionens storlek vare sig utgör den enda eller ens i alla sammanhang är en nödvändig förutsättning för en god utveckling, är det uppenbart att en större region i många avseenden har gynnsammare förutsättningar för tillväxt än en mindre. Detta har åtskilliga utredningar och forskningsrapporter också kunnat konstatera.
I regionförstoringsbegreppet ligger också att det framför allt är den lokala arbetsmarknaden som avses, dvs. de områden inom vilka människor bor och arbetar. I takt med utvecklingen inom inte minst kommunikationsområdet har möjligheterna ökat för all fler att fritt kunna välja boende och arbete inom allt större geografiska områden.
Den funktionella regionindelningen är således inte statisk, utan förändras ständigt. Att gynna en utveckling mot allt färre, men större lokala arbetsmarknader, ökar således inte bara individens frihet. Det är också ett viktigt mål för en regionalt baserad närings- och tillväxtpolitik och därmed också för den nationella tillväxten.
Trots insikten om det starka generella sambandet mellan tillväxt och den lokala arbetsmarknadens storlek som finns, saknas emellertid fortfarande mycket kunskap för att med tillfredsställande precision kunna avgöra hur stora de positiva effekterna är för samhällsekonomin av en fortsatt regionförstoring. Detta problem har inte minst aktualiserats av ett flertal utredningar inom kommunikationsområdet, som försökt att bedöma vilka effekter en fortsatt utbyggnad av kommunikationsnäten har för den regionala ekonomin.
Länsstyrelsen arbetar därför med att analysera rörligheten och pendlingen i länet
Länsstyrelsen arbetar även med att tillsammans med partners i Mälarregionen inom Haga Forum, ta fram en infrastrukturstrategi för Stockholm- Mälarregionen.