Syfte
Syftet med reservatet är att bevara och utveckla ett område med en mosaik bestående av lövskogslundar, betesmarker och lövskogar, med deras innehåll av gamla grova träd och död ved. Syftet omfattar även att bevara och vårda området vid den gamla borgruinen som härstammar från medeltiden.
Naturreservatsbeslut (pdf) 237 KB
Beskrivning
Huvuddelen av Koholmens naturreservat har tidigare utgjorts av fuktig ängsmark där vinterfoder tagits till djuren.
Även den idag mycket sanka marken mellan Koholmen och Lervik nyttjades vid 1900-talets början som ängsmark. Vissa delar av Koholmen har omfattade ängsmark med inslag av lövträd. Lövträden kunde ge ett tillskott till vinterfodret, detta skedde genom att de hamlades, det vill säga beskärning av träd, huvudsakligen ask och lind, för att få grenar och löv till foder. Främst är det ett antal gamla lindar som bär dessa spår idag i reservatet.
Spår av tidigt åkerbruk finns inom ett område i nordost. Av häradskartan framgår att ett relativt stort skifte i söder (norr om Svankängsstugan) odlats upp som åker kring förra sekelskiftet.
Under 1900-talet har efterhand ängsbruket upphört och markerna har till största delen nyttjats för bete. Beteståliga arter såsom gran och enbuskar har fått större utrymme att etablera sig. På grund av förändringar i markanvändningen har de skogsklädda delarna slutit sig ytterligare. Under 1960-talet utfördes även en avverkning av lövskog (främst björk och al) i den centrala fuktiga sumpskogen. Under 1980-talet utfördes en skötselåtgärd i området söder om Sundboholmsruinen varvid främst granar avverkades. De senaste 10 åren har hela området betats av nötkreatur.
De höga biologiska bevarandevärdena är knutna till ädellövskogs- och lövsumpskogsområden samt på betesmarker och strandängar. Mångformighet och samspel mellan de olika naturtyperna utgör livsmiljöer för en stor mångfald av arter ur flera olika artgrupper. De stora sammanhängande lövskogsområdena innehåller en mängd olika strukturer.
Viktiga strukturer för ovanliga arter som finns här är gamla, grova ädellövträd, gamla träd av asp och björk, trädhåligheter, död ved av olika karaktär, brynmiljöer, blommande buskarter samt artrika gräsmarker.
Flera intressanta växt- och djurarter som förekommer i naturreservatet är idag mycket sällsynta som exempelvis gul dropplav, grå skärelav, skuggorangelav, brun nållav, gulpudrad spiklav och parknål.
Besökare i naturreservatet kan även se en stensatt grund och rester av den gamla vallgraven efter en borganläggning från medeltiden.
Borgen som hette Sundboholm utgjorde kärnan i ett stort godskomplex med samma namn och nämns i skrift första gången i början av 1300-talet. Godset omfattade Bälinge, Tystberga och delar av Lästringe socken och tillhörde den adliga ätten Grip. I början av 1500-talet delades godset upp i två delar, Nynäs och Björksund. Under andra halvan av 1900-talet och fram till idag har området tillhört Måstena.
Del av naturreservatet ingår i det Europeiska nätverket (Natura 2000) av värdefulla naturområden.
Information
Ytterligare information om reservatet kan erhållas av länsstyrelsen 0155-26 40 00.
Föreskrifter
Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:
- framföra motordrivet fordon
- tälta
- elda
- rida annat än på befintliga vägar
- störa djurlivet t ex genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter
- bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar
- plocka växter eller växtdelar med undantag för bär och matsvamp
- fånga och insamla ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs
- medföra okopplad hund eller annat lösgående husdjur annat än i samband med jakt
- uppsätta tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift
- bedriva lägerverksamhet
- anordna tävlingar