Byggnadsminnen i Södermanlands län

Länsstyrelsen arbetar för att byggnadsminnena i Södermanland på ett så bra sätt som möjligt ska representera länets särdrag och unika kulturmiljö. Här presenteras övergripande vilka byggnadsminnen som finns i länet idag och hanteringen av byggnadsminnen i framtiden. Dessutom beskrivs hur en byggnadsminnesförklaring går till och vilka andra lagskydd som finns.
Fotografi kv Stengeten 3 o 4 , Eskilstuna stad. (c) Bertil Jigert 1993

I dagens samhälle finns en stor förståelse för vikten av att bevara vår kulturmiljö. Vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer bedöms ha ett så högt kulturhistoriskt värde att det ligger i vårt gemensamma intresse att de bevaras för framtiden. Det kan bland annat ske genom en byggnadsminnesförklaring i enlighet med lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950, KML).

Byggnadsminnena ska spegla länets särart och historiska utveckling
Södermanlands län har en rik och mångfacetterad historia. Det är Länsstyrelsens avsikt att denna historia ska lyftas fram och tydliggöras genom länets byggnadsminnen. Byggnadsminnena kan också ses ur ett riksperspektiv. Tanken är att alla landets byggnadsminnen ska vara ett representativt bestånd av byggnader som på ett allsidigt sätt speglar vår historia och samhällsutveckling.

Vid nya byggnadsminnesförklaringar är det viktigt att ta hänsyn till de byggnads-minnen som redan finns, så att urvalet på sikt blir så representativt för länet som möjligt. Det kan leda till att en byggnad eller bebyggelsemiljö inte byggnadsminnesförklaras trots att den uppfyller de krav på kulturvärden som ställs, eftersom ett större antal objekt av motsvarande karaktär redan förklarats som byggnadsminnen.


Byggnadsminnen i Södermanland
Södermanland har för närvarande 54 byggnadsminnen enligt KML och 15 statliga byggnadsminnen enligt förordningen om statliga byggnadsminnen (SFS 1988:1229). I Sverige finns totalt cirka 2 300 byggnadsminnen. Som jämförelse kan nämnas att det finns drygt tre miljoner fastigheter i hela landet. Byggnadsminnena utgör alltså en liten del av det totala fastighetsbeståndet. Tillsammans är byggnadsminnena tänkta att på ett tydligt sätt visa vår historia och samhällsutveckling. Urvalet spänner över alltifrån slott och herresäten till offentliga byggnader, bostadshus, industrier och många andra typer av bebyggelse både i stad och på landsbygd.

Byggnadsminnena kan delas in i olika anläggningskategorier, som avgörs av den funktion eller ändamål som anläggningen byggdes för eller som präglat dess utformning. De 68 byggnadsminnena kan fördelas på cirka 15 kategorier enligt nedan. Ett byggnadsminne (Flens stationsmiljö) är definierat både som statligt byggnadsminne och byggnadsminne enligt KML.

Anläggningskategorier
• Slott och herrgårdar (21 st, t ex slott, herrgårdar, kungsgårdar och riksfästen)

• Boställe och tjänstebostad (13 st, t ex biskopsgårdar, prästgårdar, officersboställen och residens)

• Bostadsbebyggelse (10 st, t ex borgargårdar)

• Kommunikation (7 st, t ex järnvägsstationer, telegraf- och poststationer)

• Jordbruk (4 st, t ex bondgårdar)

• Rättsväsende (3 st, tingshus)

• Hantverk och manufaktur (2 st, tryckeri och smedja)

• Religionsutövning (1 st, kyrkstall)

• Hälso-, sjuk- och socialvård (1 st, sjukhus)

• Samhällsservice och teknisk försörjning (1 st, vattentorn)

• Handel- och bankväsende (1 st, tullstuga)

• Offentlig förvaltning (1 st, domkapitel)

• Rekreation och turism (1 st, jaktstuga)

• Försvarsväsende (1 st, befästning/borg)

• Utbildning och vetenskap (1 st, skola/läroverk

Länets byggnadsminnen är uppdelade på ganska få anläggningskategorier och beståndet är tämligen ojämnt fördelat. Den största kategorin slott och herrgårdar omfattar 21 byggnadsminnen medan de tre näst största grupperna, boställe/tjänstebostad, bostadsbebyggelse och kommunikation, innehåller 30 byggnadsminnen. I övrigt är byggnadsminnena fördelade på elva kategorier med ett fåtal i varje grupp. 

Vad som betraktas som kulturhistoriskt värdefullt förändras över tid. De byggnads-minnen vi har idag speglar kulturhistoriska värderingar som ligger till grund för hur urvalet gjorts och förklarar delvis varför vi har många byggnadsminnen av vissa typer medan andra typer saknas.

Framtidens byggnadsminnen
Det centrala värdebegreppet för ett byggnadsminne är att det ska uppfylla kravet på att vara ”synnerligen märkligt”. För att kunna avgöra vad som är ”synnerligen märkligt” krävs perspektiv på den period som byggnaden representerar. Därför görs kontinuerligt omprövningar där nya byggnadskategorier bedöms utifrån både riks- och regionalt perspektiv. Tanken är att byggnadsminnena på ett allsidigt sätt ska spegla hela vår historia och samhällsutveckling.

Slott och herrgårdar är en viktig kategori byggnadsminnen i Södermanland eftersom de åskådliggör herrgårdslandskapets karaktär och landsbygdens arkitekturhistoria. Den ofta välbevarade bebyggelsen i form av slott och herresäten, torp och arrendegårdar med mera, har mycket höga kulturhistoriska värden inte minst genom att den synliggör historiska samband i landskapet. Eftersom det redan finns ett ganska stort antal slott och herrgårdar som är byggnadsminnen kommer Länsstyrelsen i framtiden att vara restriktiv med ytterligare byggnadsminnesförklaringar av enskilda objekt inom denna kategori. Däremot är det angeläget att i framtiden skydda hela miljöer för att tydliggöra de historiska, sociala och ekonomiska sambanden.

Urvalet av byggnadsminnen bör i framtiden på ett bättre sätt spegla länets sammantagna historia. Byggnadsminnen från 1900-talets offentliga byggande, modernismen, fritidskulturen och kvinnodominerade miljöer och arbetsplatser är exempel på bebyggelse som med några få undantag saknas i länets historiebild, så som den idag skildras genom byggnadsminnena.

För att ge en bild av länets struktur i sin helhet behöver man i framtiden i högre grad skydda bebyggelse inom övriga karaktärsområden i länet, som jordbruks- och skogslandskapet och kustbygdens landskap. Det är angeläget att bebyggelsen inom dessa områden inventeras och att särskilt värdefulla anläggningar byggnadsminnesförklaras.

Så går en byggnadsminnesförklaring till
Det är Länsstyrelsen som beslutar om en byggnad ska förklaras för byggnadsminne. Vem som helst kan väcka fråga hos Länsstyrelsen om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelsen har även möjlighet att på eget initiativ väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Att väcka en fråga innebär att en utredning initieras, men betyder inte att byggnaden får något automatiskt skydd mot förändringar. Om åtgärder planeras som kan minska eller förstöra byggnadens kulturhistoriska värde kan Länsstyrelsen besluta om förbud mot sådana åtgärder.

Ett byggnadsminnesbeslut görs normalt sett i samförstånd med fastighetens ägare. I undantagsfall kan dock Länsstyrelsen oavsett detta genomföra en byggnads-minnesförklaring i samråd med Riksantikvarieämbetet. Till ett byggnadsminne hör så kallade skyddsbestämmelser som preciserar beslutets innehåll. Skyddsbestämmelserna kan till exempel omfatta en byggnads exteriör, stomme och planlösning och äldre fast inredning. Ett avgränsat område i anslutning till byggnaden eller anläggningen kan också ingå. Däremot kan inte lösöre, exempelvis möbler och föremål, eller användandet av en byggnad eller anläggning skyddas genom ett byggnadsminnesbeslut.

Fastigheter som ägs av staten hanteras på annat sätt. Det är endast Riksantikvarieämbetet som kan väcka fråga om byggnadsminnesförklaring och det är regeringen som fattar de formella besluten. Om staten säljer ett byggnadsminne övergår detta till att bli byggnadsminne enligt KML.

Anmälningsplikt
En annan möjlighet att skydda byggnader är genom så kallad anmälningsplikt. Om en byggnad kan komma ifråga som byggnadsminne, kan Länsstyrelsen förordna om anmälningsplikt enligt 3 kap. 6 § KML. Det innebär att anmälan till Länsstyrelsen måste göras ”innan byggnaden rivs eller ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde”.

Syftet med beslut om anmälningsplikt kan vara att ge byggnaden en enklare form av skydd i avvaktan på eventuell byggnadsminnesutredning. Länsstyrelsen får också möjlighet att i förväg identifiera och peka ut  skyddsvärda byggnader. Dessutom får både  fastighetsägare och kommuner kännedom om de kulturhistoriska värdena.

Andra skydd
Nästan all bebyggelse besitter kulturhistoriska värden, oavsett vilket juridiskt skydd den har. En byggnadsminnesförklaring behöver inte vara det enda – eller alltid det bästa – sättet att skydda bebyggelse. Även andra instrument finns. Kommunen kan med stöd av Plan- och bygglagen exempelvis upprätta detaljplaner eller områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser, markerat med ”q” eller ”Q” på plankartan. Många kommuner har även utformat och antagit bevarandeprogram för att på bästa sätt bibehålla den byggda miljöns särdrag. Flitigt använda begrepp som exempelvis ”k-märkt”, ”kulturhus” och ”kulturmärkt” saknar relevans i nu gällande lagstiftning.

Svenska kyrkans kyrkobyggnader från tiden före 1940 är automatiskt skyddade enligt kulturminneslagen, liksom fasta fornlämningar oavsett ålder. Ungefär 1 700 kulturmiljöer, ofta större områden, klassas enligt miljöbalken som riksintressen för kulturmiljövården. 64 av dem ligger i Södermanlands län.

Länsstyrelsen tar hänsyn till:
• att urvalet bidrar till att synliggöra olika sociala och kulturella gruppers kulturarv, och därigenom ger en representativ bild av vår historia

• att en mångsidig historia kan berättas genom byggnadsminnet självt i form av en autentisk upplevelse av miljö och detaljer, genom material och spår av hantverksteknik och annan kunskap som bevarats i anslutning till byggnadsminnet

• att bebyggelsemiljöer bör skyddas i sin helhet, så att en förståelse för de historiska sammanhangen är möjlig

• att hela länets historia representeras genom att geografisk hänsyn tas där så är möjligt

• om det finns särskilda skäl till byggnadsminnesförklaring, exempelvis verk av våra stora arkitekter eller olika byggnadsstilar, om dessa inte tidigare finns representerade i byggnadsminnesurvalet

• om det rör sig om mycket gamla byggnader eller byggnader av helt unik karaktär, exempelvis genom sin tekniska konstruktion.

Fotografi von Rosens Jaktstuga, Flens kommun. (c) Bertil Jigert 1993
Fotografi Eriksberg, Katrineholms kommun. (c) Bertil Jigert 1993

 Blankett

Byggnadsminnen - ansökan om tillstånd enligt 3 kap kulturmilölagen (1988:950)

 Mer information

 

Mer information

 PDF-fil

Läs mer om byggnadsminnen i informationsbladet