Vi har nu jobbat med Svärtaåprojektet i tre år. Tillsammans med er, lantbrukare i Svärtaåns avrinningsområde har vi åstadkommit en hel del åtgärder. Den sista mars 2013 är det dags att rapportera resultaten så här långt till Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Vi har slutit ett avtal med enheten för mark och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om att de ska sammanställa och analysera mätresultaten av alla våra provtagningar i vattendragen som vi gjort under 2009-2012. Resultatet kommer redovisas i vår slutrapport.

Svärtaån med Svärta gård i bakgrunden Foto: Zellevision
Minskat utflöde av kväve och fosfor till Östersjön
Med pengar från Havsmiljöanslaget har Länsstyrelsen i Södermanland satsat på samverkan tillsammans med lantbrukare i Svärtaåns avrinningsområde. Syftet med Svärtaåprojektet är att planera och genomföra åtgärder som reducerar förluster av fosfor och kväve från jordbruksmark.
Om fosfor och kväve inte tas upp av grödorna, utan lämnar åkern transporteras de vidare till vattendrag och sjöar. Så småningom hamnar näringsämnena i Östersjön där de kan orsaka övergödning med syrebrist och biologisk utarmning som följd.
Pengarna i Svärtaåprojektet används till miljöåtgärder som syftar till att behålla näringen på åkern, och minska mängden i vattendragen. För lantbrukare som är delaktiga i projektet finns möjligheter att få en del av kostnaderna för åtgärder ersatta av projektet.
Projektets grundidé
Idén för Svärtaåprojektet bygger på kommunikation, rådgivning och investeringsstöd. Vi vill bygga vidare på samarbetet med lantbrukarna för att kunna genomföra så många insatser som möjligt i Svärtaåns avrinningsområde.
Inom projektet försöker vi där det är möjligt att testa nya tekniker för kväve- och fosforreducering. I projektet pågår dessutom ett omfattande mätprogram med vattenkemi- och flödesanalyser för att kunna utvärdera de långsiktiga effekterna av åtgärderna. Här kan du läsa mer om mätningarna.
Exempel på åtgärder inom programmet är:
- funktionella skyddszoner invid vattendrag och diken där det finns risk för ytavrinning
- fosofrdammar
- förbättrad rening från reningsverk och enskilda avlopp genom efterpolering i våtmark
- strukturkalkning på åkermark med höga halter av fosfor