Fjellskäfte

 Bild från Fjellskäfte

Hitta hit

Naturreservatet ligger strax norr om gården Fjällskäfte, cirka 16 km nordost om Katrineholm. Reservatet finner du genom att från väg 214, mellan Eskilstuna och Julita, ta av till väg 682 mot Svalboviken. Några hundra meter innan Fjällskäfte finner du naturreservatet på höger sida. Ta av till höger vid skyltning mot Bie och följ sedan skyltningen till reservatets parkering.

Koordinat till parkering (WGS84): 59.12072, 16.35995

Beskrivning

Fjellskäfte är länets bästa exempel på åsbarrskog. Skogen växer delvis nere i åsgropar (gran) och i sandsluttningarna ovanför (tall). Skogen är i stort sätt opåverkad av avverkning under flera decennier och har en ålder av 100-200 år.

Skogen har gott om grova träd, särskilt tall, dels med så kallad pansarbark. Vissa tallar är uppemot 300 år. Bitvis finns också en del mycket grov och högvuxen gran (maxhöjd kring 40 m). Förekomsten av döda träd varierar genom området. Skogen har delvis en ”städad” prägel där man tagit bort alla vindfällen. I vissa bestånd finns det dock gott om torrträd, lågor och högstubbar i olika nedbrytningsstadier, delvis också grova sådana.

Asp och björk finns i mindre mängder. I området finns ovanligt många och höga myrstackar och här finns också ett antal hålträd och träd som är lämpliga för rovfågelbon.

I reservatet ingår mindre arealer ungskog av tall och gran, delvis planterade. Men skogen har mestadels föryngrats naturligt vilket gett upphov till olikåldrighet, åtminstone i blandbestånden. Granskogen är mestadels tämligen enskiktad. Ett tiotal mycket grova och gamla aspar finns utefter en liten skogsväg vid bron mitt i reservatet. De flesta är svampbevuxna och har ett flertal bohål. Inom området har hittats ett antal sällsynta och intressanta vedlevande insekter, svampar, mossor och lavar.

Marken ligger under Fjellskäfte vilken var en sätesgård redan under medeltiden. Dess medeltida namn var ”Fiaelaskipte”. Gården finns nämnd i skriftliga källor från 1300-talet och omtalas som säteri på 1400-talet. Huvudbyggnaden som vi ser idag är från 1860-talet. Delar av bebyggelsen är från 1600- och 1700-talet.

Enligt en historisk karta från 1600-talets slut nyttjades en del av marken, som nu ingår i reservatet, som hage eller äng. I väster mot gränsen till Ökna låg en stor mosse som vid tillblivelsen av häradskartan, förra sekelskiftet, är utdikad. Sydväst i reservatet, nära Hult, fanns en del åkermark där det i dag växer skog. På åsens topp gick en väg vilket kan skönjas på kartan från slutet av 1600-talet.

Fjellskäfteåsen med sin ståtliga barrskog sågs under 1900-talet av markägarna som ett ”privat reservat”, och uttag av virke var i stort sätt begränsat till att plocka vindfällen. Efter stormarna år 1954 och 1969 blåste dock stora mängder gamla träd omkull och många vindfällen hämtades ut. Efter stormarna återplanterades vissa områden medan andra lämnades för självföryngring.

Naturreservatet ingår i det Europeiska nätverket (Natura 2000) av värdefulla naturområden.

Syfte

Syftet med Fjellskäfte naturreservat är att bevara en barrskog som finns på, eller ligger i anslutning till rullstensåsar, samt de geologiska formationer och de typiska växt- och djursamhällen som är karakteristiska för dessa livsmiljöer.

Strukturer som gamla grova träd och död ved ska förekomma i god omfattning.

Typiska växt- och djurarter inom området, som t ex knärot, grönpyrola och gammelgranlav, samt skyddsvärda arter som skalbaggarna åttafläckig praktbagge och timmertickgnagare, ska ha gynnsamt tillstånd.

Friluftsliv som grundar sig på allemansrätten ska kunna bedrivas i hela reservatet och besökare ska kunna se och uppleva områdets typiska livsmiljöer och arter.

Föreskrifter

Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar
  • skada, plocka eller samla in växter eller växtdelar. Bär, matsvamp och blomplockning för eget behov är dock tillåtet
  • fånga och insamla ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift
  • medföra okopplad hund eller annat lösgående husdjur annat än vid jakt
  • utan länsstyrelsens tillstånd anordna lägerverksamhet
  • utan länsstyrelsens tillstånd anordna tävlingar

Fakta

Beslutsdatum: 2003-12-05
Kommun: Katrineholm
Storlek: 29,0 ha