Landsvägen och första motorvägen Malmö-Lund

Landsvägen Malmö-Lund ingår i det forna förbindelsestråket till nordöstra Skåne. Vägen för idag genom tätorterna Arlöv, Åkarp och Hjärup och genom ett numera ganska urbant präglat jordbrukslandskap.

Landsvägen

Under 1900-talet har vi länge förknippat vägsträckan med en rogivande, och för vägen karaktäristisk almallé. Flygfoton över området från 1939-1947 uppvisar en tät bård av träd längs vägen i en annars helt uppodlad bygd. Vi vet inte hur länge allén har stått utmed vägen, men Generalstabskartan från 1865 uppvisar förekomst av allé mellan Lund och Hjärup men utmed den fortsatta sträckan mot Malmö finns ingenting. Enligt Ingemar Ingers "Burlövs kommun del i" planterades allén 1855, samma år som vägen belades med makadam. Almsjukan slog år 2004 ut de sista resterna av allén och i föryngringen av allén valdes istället ek att planteras.

Landsvägen finns att följa bland annat från tiden 1812-1820 då Skånska rekognosceringskartan upprättades. Vägsträckningen har enligt kartan förändrats något men är i stort densamma. Landsvägen gick på den tiden inte in igenom byarna utan passerade en bit ifrån bybebyggelsen.

Från Lund gick färden till exempel över Höje bro mot byarna Stora Uppåkra och Hjärup, vidare förbi Åkarp och Tågarp och över Sege å vid två ställen, passerande Kirsebergshusen för att sen anlända till Malmö. Längs vägen uppfördes under 1800-talet låga gatehus med sammanbyggda gavlar, vilka beboddes av hantverkare och arbetare. Husen ligger ofta nära vägkanten vilket göra att det är trångt om utrymmet bitvis. Till den typiska landsvägsbebyggelsen hör även värdshusen och krogarna av vilka några ännu finns kvar, dock ofta med annan funktion.

Vid Lunds södra infart byggdes under 1990-talet en väg samt anslutning till motorvägen vilket medförde att man ändrade anslutning till landsvägen och förlade en ny väg väster om landsvägen. Den gamla vägen omfattande drygt en kilometer ligger kvar även om den nu är en återvändsgränd. Just denna vägsträcka verkar ha haft en något annorlunda sträckning under tidigt 1800-tal enligt Skånska rekognosceringskartan.

Motorvägen

Liksom många andra vägar ansågs sträckningen mellan Malmö och Lund ha alltför stora brister efter andra världskriget. År 1941 hade planer för en ny väg presenterats men på grund av kriget så verkställdes inte dessa. Efter kriget återupptog man planerna. År 1952 räknades det ut att mer än 6000 bilar per dygn passerade Lundavägen som då var Sveriges mest trafikerade landsväg. Den nya vägen skulle bli 22 meter bred och dras utanför samhällena.

Det blev starka reaktioner på vägbygget, dels hade många svårt att förstå behovet av en, med dåtidens mått, stor väg, dels hade vägen stor påverkan på landskapet och odlingen. AB Skånska Cementgjuteriet fick tillsammans med AB Armerad Betong, AB Vägförbättringar och Nya Asfalt Aktiebolaget uppdraget att bygga den nya och elva kilometer långa vägen 1952. Det var då Sveriges största vägbygge och krävde en arbetsstyrka på 400 män. Vägen byggdes av betong vilket medförde ett dunkande ljud vid skarvarna, vilket kan liknas med det ljud som uppstår när tåg kör på gammaldags räls. Den 8 september 1953 invigdes så Sveriges första autostrada och den första som provkörde var prins Bertil.

Autostradan var Sveriges första flerfiliga motorväg. Den har genomgått kontinuerliga förbättringar för att klara den ständigt ökande belastningen. Betongplattorna har överbyggts med asfalt för att få ett jämnare underlag och den gräsbelagda mittremsan har ersatts av en betongbarriär. Idag heter vägen E22 och är Skånes mest trafikerade väg och en betydande pulsåder in till Malmö.

Motiv för bevarande

Sträckningen har lång kontinuitet och kan beläggas till åtminstone tidigt 1800-tal. Vägen är sannolikt mycket äldre än så. Vägen leder till stor del än i dag i den äldre sträckning som finns återgiven på Skånska rekognosceringskartan (1812-1820). Någon förändring av sträckningen har genomförts, men i huvudsak är sträckningen intakt vilket är ett starkt skäl för att bevara den framåt i tiden.

Kulturmiljön längs vägen med alléer och den för byarna karaktäristiska bebyggelsen med spår från olika verksamheter och tidsepoker gör åkandet till en upplevelse utöver det vanliga. Motorvägen, som Sveriges första autostrada är ett viktigt dokument över den utbyggnad av infrastrukturen som genomförts sedan 1950-talet.

 

Berörda kommuner:

Burlöv, Lund, Malmö och Staffanstorp.