Helge å

Helge å har sin upprinnelse i det småländska höglandet där den avvattnar sjön Möckeln. Fler mindre bäckar rinner till Helge å, som Mjöån, Vramsån och Forsakarsbäcken, och passerar dessutom Araslövssjön och Hammarsjön innan utloppet i Hanöbukten.

Området längs Helge å utnyttjades tidigt vilket lämningar från boplatser från stenålder till järnålder visar. Därtill framträder städer och byar, de flesta från medeltiden, som nyttjade Helge å för transporter. Helge å utnyttjades för transporter av järn, timmer, tjära och beck ner till utskeppningshamnen Åhus, där en betydande handelsplats uppstod.

Borganläggningar

Ett antal borgar anlades längs Helgeå och dess biåar som ett led i den medeltida förvaltningen och för kontroll av den inkomstbringande handeln. Ruinerna av Skeingeborg vid Skeingesjön väster om Osby anlades på 1100-talet av ärkebiskop Eskil för att övervaka järntransporterna. Härlövsborgen, och senare Lillöhus, kontrollerade färdvägen norrifrån genom Helgeådalen till Vä. I närheten av Vittskövle låg Egesideborg och borgen i Åhus, Aosehus, vaktade Helgeås mynning. Därtill ligger Sibbarp och Hönjarums skansar strategiskt vid Helge ås utlopp i Osbysjön.

Ån fick ett nytt utlopp

Under 1700-talets genomfördes dräneringar och invallningar i de nedre delarna i Helgeåsystemet och Hammarsjön, vilket ledde fram till att ån fann ett nytt utlopp vid Gropahålet, söder om Yngsjö. Därtill genomfördes ytterliga sjösänkningar under 1800-talet och regleringar under mitten av 1900-talet.

Kraftförsörjning

Under början av 1800-talet lades grunden till en industrialisering i området. En viktig förutsättning var vattenkraften i Helge å och redan tidigare fanns det flera kvarnar på platsen. Östra Genstorp är särskilt framträdande där ett pappersbruk var det första som etablerades och sedan har olika industrier, som kimröksfabrik, benstamp och spinneri, avlöst varandra fram till 1960-talet.

Våtmark blev ekomuseum

Under senare delen av 1900-talet kom de resterande våtmarkerna att sakna hävd, med igenväxning som följd. Tillkomsten av ekomuseet Kristianstad vattenrike var en av flera åtgärder med syfte att vårda, bevara och restaurera våtmarksområdet.

Motiv för bevarande

Helge ås kvarvarande sanka strandängar, främst i Kristianstad Vattenrike, har under mycket lång tids utnyttjats för bete. Det är av stort värde att denna hävd fortgår. Åns betydelse i äldre tid befästs ytterligare genom de kvarvarande borgarna i området. Därtill finns flera anläggningar som visar hur vattenkraften utnyttjats för olika processer och i de flesta fall varit direkt avgörande för verksamhetens lokalisering. Detta gäller särskilt de vattendrivna kvarnarna, varav de äldsta har senmedeltida ursprung. Aktiviteter och verksamheter direkt relaterade till Helge å har ett särskilt värde i detta sammanhang och är av största betydelse för upplevelsen och förståelsen av landskapet.

 

Berörda kommuner

Hässleholm, Kristianstad, Osby och Östra Göinge.

 

Karta

Helge å