Olseröd-Blåherremölla-Maglehem

Norra delen av området ligger på sydostsluttningen av Linderödsåsen nära kusten vid Hanöbukten och Kristianstadslätten och består av öppna betesmarker, områden av ädellövskog, småskaligt jordbruk, stenmurar och väl samlad bebyggelse.

De sandiga markerna ned mot stranden binds av planterad barrskog. I södra delen av områden rinner Julebodaån i ett slingrande lopp och bildar gräns mellan Kristianstads och Simrishamns kommuner. Landskapet kring Julebodaån är ett unikt med omväxlande betes- och slåttermarker. Delar av området kring Davids kärr var tidigare översilningsäng och spår av sildiken finns kvar. Bevattning och slåtter pågick fram till 1931 och därefter har marken brukats som betesmark. I området finns även vidsträckta fruktodlingarna som tillkom i mitten av 1900-talet.

Olseröd

Olseröd har en utsträckt byform med bebyggelsen längs bygatan. Gårdarna är stora och i ett flertal fall kringbyggda ibland annat korsvirke och tegel. I byns centrum vid korset mellan byvägen och gamla landsvägen finns den tidigare handelsboden, skolan och gatehus. I de låglänta delarna nedanför sluttningen är ytterligare några välbevarade gårdar belägna. Många goda exempel på äldre byggnadsskick i bland annat korsvirke, tegel och gråsten finns representerade bland gårdsbebyggelsen. Flera längor härrör från decennierna kring 1800-talets mitt. I samband med att Östra Skånes järnvägar anlades byggdes en hållplats i Olseröd. Någon bebyggelse av typ stationssamhälle tillkom dock inte. Stationshuset ligger utmed banan Degeberga-Brösarp och uppfördes 1901, ett år efter banans anläggande. På byns marker vid stranden bedrevs ett inkomstbringande ålfiske. Enstaka byggnader, som haft samband med fisket, finns bevarade nära vattnet. Byggnaderna är i huvudsak klädda med rödmålad panel. I området finns även torkställningar för nät.

Folkestorps bränneri

Vid Folkestorp finns ett välbevarat bränneri som visar på potatisens betydelse i trakten. Verksamheten lades ned 1971-1972. Förutom en väl bibehållen exteriör finns även utrustningen i huvudsak kvar. 

Maglehem

I byns nordvästra del ligger Maglehems kyrka från tidigt 1200-tal, uppförd i tegel. Byggnaden har sedan förändrats i olika omgångar under bland annat 1700- och 1800-talen. Fram till 1926 var församlingen en del av Hörröd, då prästgården i Maglehem uppfördes norr om kyrkan och kyrkogården. I norra delen av byn finns även modern bebyggelse från 1940-1960-talen. Västra delen av byn består mestadels av gatuhusbebyggelse från 1800-talet samt en gård på ursprunglig plats. I byns nordvästra del ligger Maglehems kyrka från tidigt 1200-tal, uppförd i tegel. Byggnaden har sedan förändrats i olika omgångar under bland annat 1700- och 1800-talen. Fram till 1926 var församlingen en del av Hörröd, då prästgården i Maglehem uppfördes norr om kyrkan och kyrkogården. I norra delen av byn finns även modern bebyggelse från 1940-1960-talen. Västra delen av byn består mestadels av gatuhusbebyggelse från 1800-talet samt en gård på ursprunglig plats. I byns södra kant drogs järnvägen Degeberga-Brösarp 1900. Stationshuset uppfördes ett år senare. Affärsbyggnader, smedja och villor från tiden kring sekelskiftet 1900 uppfördes inte i stationens närhet utan mer norrut i den äldre bykärnan. I byn finns ett delvis bevarat äldre gatunät. Väster om Maglehem finns en pestkyrkogård, omgärdad av en stenmur. 

Blåherremölla

Vattenkraften utnyttjades tidigt för kvarndrift. Blåherremölla är känt som kvarnplats sedan tidigt 1600-tal. "Blåherre" är den folkliga benämningen på häger. Kvarnanläggningen bevarar en äldre karaktär och har såväl brädfodrade, röda längor som längor i synligt korsvirke och tegel. Taken är täckta med halm. Öster om kvarnen finns några väl bibehållna gatehus. De speglar det traditionella byggnadsskicket med längor antingen i korsvirke eller med brädfodring. Flertalet byggnader härrör huvudsakligen från 1700- och 1800-talet. Vid Julebodaåns utlopp ligger Holmaboden, en fiskebod i gråsten från tiden kring sekelskiftet 1800. 

Motiv för bevarande

Olseröd bevarar särdragen av 1800-talets odlingslandskap och agrara bebyggelse. Viktiga inslag i kulturlandskapet är såväl det äldre byggnadsbeståndet som ägomönstret och stengärdesgårdarna. Bränneriet i Folkestorp står som ett mäktigt monument över den en gång för landskapet så betydelsefulla bränneriindustrin. Olseröds fiskelängor representerar en typ av kustbebyggelse som tidigare var vanlig i trakten. Blåherremölla representerar en gången tids kvarnmiljö. Den åskådliggör tillsammans med övrig, äldre bebyggelse och omgivande marker ett kulturlandskap som var vanligt ännu i början av 1900-talet. Fruktodlingarna är ett karaktäristiskt inslag i det östskånska landskapet. Maglehem visar på bebyggelse i huvudsak efter skiftet. I området kring kyrkan finns flera välbevarade byggnader och äldre väg- och ägostruktur.