Blistorp-Västanå-Bökestad

Blistorp ligger i en öppen odlingsbygd i ett skogsdominerat landskap. De flesta gårdarna och torpen är välbevarade och har ett traditionellt byggnadsbestånd. Ägostrukturen är småskalig och gårdarna små. Området ligger i en otillgänglig terräng och påminner om nykoloniseringsområden under 1800-talet.

Gränstrakterna mot Blekinge län i norra delen av Bromölla och Kristianstads kommuner är kraftigt kuperade, sjörika och skogbevuxna, företrädesvis med bok. De tidigare sankmarkerna mellan sjöarna och kring vattendraget Lillån har till vissa delar dikats ut och planterats med skog.

Blistorp

Blistorp uppvisar ett för skogsbygden typiskt bebyggelsemönster med glest liggande gårdar. Dessa åskådliggör traktens äldre byggnadsskick med brädfodrade, röda boningshus på kraftiga stengrunder. En speciellt ålderdomlig karaktär har längorna i gråsten. Odlingslandskapet är öppet och genomkorsas av många välbevarade stengärdesgårdar. I den sydvästra delen av området finns små, blockrika betesmarker. Ett stort antal äldre fruktträd finns i markerna. Mitt i Blistorp ligger ett korsformigt gravkapell i gråsten. Det uppfördes 1804 av en lokal köpman och industriidkare.

Västanå gruva

Söder om Blistorpssjön finns resterna av Skånes enda järngruva. Brytningen i Västanå startade 1804, men smältningarna gav endast 30 procent rent järn och driften upphörde. Under åren 1860-63 och 1873-77 bröts det åter järnmalm i Västanå, sammanlagt drygt 1 000 ton. I samband med första världskriget var tyska intressenter villiga att satsa även på små fyndigheter. Västanå låg geografiskt bra till och 1916 fraktades 85 ton malm bort. Det var sista gången det bröts järnmalm i Skåne. I Västanå skedde brytning i ett dagbrott, som i dag ses som en vattenfylld klyfta, 30 meter lång och drygt två meter bred. Det återstår även några delvis övervuxna varphögar med skrotsten som påminner om brytningen.

Bökestad

Bökestads sågmölla ligger vid Lillån, som förbinder Raslången med Kroksjön. Kvarnbyggnaden i skiftesverk är rödfärgad liksom det timrade, två våningar höga och brädfodrade bostadshuset, som är uppfört under tidigt 1800-tal. Över ån leder en stenvalvsbro. Sydväst om Bökestad låg ett glasbruk under senare hälften av 1600-talet. I dag påminner fastighetsbeteckningen Glasbruket om den forna verksamheten. Av själva bruksanläggningen är numera inget bevarat ovan mark.

Motiv för bevarande

Området är ett kulturlandskap med för trakten traditionellt ägomönster, ensamgårdarnas placering och bebyggelsen. Spåren av Västanå järngruva är unika i ett skånskt perspektiv. Bökestads sågmölla med omgivande landskap bevarar en ålderdomlig karaktär, typisk för det nordskånska kulturlandskapet. Till det forna glasbruket är knutet ett industrihistoriskt intresse då bruket var ett av de tidigaste i området. Viktiga element är såväl kvarnen som bostadshuset och stenvalvsbron.