Kvidinge-Tommarp-Bjärsgård

Området åskådliggör en kontinuerlig landskapsutveckling sedan förhistorisk tid. Landskapets öppna karaktär och de många vattendragen har varit av betydelse.

Området norr om Klippan utgörs av öppen jordbruksbygd. I östvästlig riktning skär en mindre rullstensås genomlandskapet. Rönne å bildar gräns mellan Åstorps och Klippans kommuner. Den djupa dalgången används som betesmark liksom dalgången vid Bäljane å, som flyter genom områdets södra del. Riksväg 13, som går genom området, är en äldre riksväg som delvis dragits om och numera går på den forna banvallen Ängelholm-Klippans Järnväg (1904-1953). Den gamla vägsträckningen, genom Gråmanstorps by, finns kvar.

Områdets rika förekomst av fornlämningar med bland annat högar, stensättningar och domarringar, representerar ett flertal olika skeden av förhistorisk tid. Flera av fornlämningarna ingår i större gravfält. En av fornlämningarna nordväst om Gråmanstorp utgör en rest av en raserad gånggrift från yngre stenålder. De många gravhögarna härrör sannolikt från äldre bronsålder, medan gravfälten med stensättningar och domarringar stammar från järnåldern, men vissa har troligen ursprung i bronsåldern. Märkliga till sin art är treuddarna, de så kallade stjärngravarna vid Vasasjön.
 

Kvidinge

Kvidinge 1880-talskyrka med vitputsade fasader omges av flera välbevarade hus som det Gyllenbielkeska hospitalet från omkring 1730 i rött tegel, prästgården från sent 1700-tal i korsvirke samt den gula, brädfodrade klockaregården från 1800-talet. Den äldre bykärnan med kyrkan bildar en väl sluten miljö, inramad av äldre, höga lövträd. I söder avskärmar järnvägen den gamla kyrkbyn från stationssamhället Kvidinge. I Kvidinge bildades en Folkets Husförening under 1940-talet. De kom att inrymmas i en byggnad från 1920 som tidigare använts av idrottsföreningen och militären. (Se vidare ”Arbetarrörelsen” under ”Folkrörelsernas landskap”)

En annan folkrörelsebyggnad i samhället är den missionskyrka som uppfördes 1959 och då ersatte en äldre föregångare.(Se vidare ”Väckelserörelsen i Skåne” under ”Religiösa landskap”) Söder om Kvidinge ligger Kvidinge hed som var Norra Skånska kavalleriregementets övningsplats under tidigt 1800-tal. Kronprins Carl August föll av hästen och avled på heden 1810. En minnesvård uppfördes på platsen 1826. Monumentet ritades av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell och utarbetades sedan i modell av ornamentsbildhuggaren Axel Magnus Fahlcrantz. På monumentet finns inskriptionen: ”CARL AUGUST SV R KRONPRINS AFLED PÅ DETTA STÄLLE DEN 28 MAJ 1810”.

Tommarps kungsgård

Tommarps kungsgård, uppförd under senmedeltiden, består av en fyrlängad, putsad anläggning i två våningar. Den fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under 1860-talet. Anläggningen omslöts tidigare enligt traditionellt mönster av en vallgrav. Den forna danska borgen tillföll Sverige som vederlagsgods på 1660-talet och har sedan dess tillhört svenska kronan. Kungsgårdens övriga byggnader är av senare datum. I anslutning till gården ligger ett magasin i tegel, egnahemsbebyggelse med tillhörande uthus samt en transformatorstation.

Sånna

Sånna by är belägen nordväst om Tommarp. Den bevarar ett äldre bymönster från tiden före skiftet med gårdar och hus oregelbundet placerade längs den gamla bygatan. Bebyggelsen består till övervägande del av brädfodrade längor med ljusmålade boningshus och röda ekonomibyggnader, merparten är uppförda under 1800-talet. Ett flertal hus har lövsågade snickerier, karaktäristiska för tiden kring sekelskiftet. Trädgårdarna, den slingrande bygatan, det äldre lövträdsbeståndet samt bydammen understryker Sånnas ålderdomliga karaktär. Gårdarna var i äldre tid arrendegårdar under Tommarps kungsgård.

Gråmanstorp

Gråmanstorps kyrka är från 1100-talet. Det kraftiga västtornet tillkom under senmedeltiden, medan vapenhuset uppfördes under 1800-talet. Den vitputsade kyrkobyggnaden har ett centralt läge i byn.

Bjärsgård

Bjärsgårds sätesgård är belägen vid Borgsjön och Sjättesjön. Den omtalas som borg redan under 1500-talet. Huvudbyggnaden ligger på en holme i Borgsjön. Den är vitputsad och uppförd i en av italiensk villastil influerad arkitektur. Byggnaden ersatte omkring 1860 en äldre anläggning i korsvirke från 1600-talet. Kulturhistoriskt intressanta inslag i herrgårdsmiljön är ekonomibyggnaderna med bland annat ett magasin i gråsten och tegel, boningslängor i korsvirke, med eller utan brädfodring, samt den före detta vattenkvarnen med väggar dels i gråsten, dels i träkonstruktion med brädfodring. Den nuvarande kvarnbyggnaden är från 1800-talet, men kvarnrörelsen som sådan har medeltida anor.

 

Herrgården omges av öppna fält samt i öster ett större lövskogsområde. Trakten har en ålderdomlig karaktär, understruken av beteshagar, mindre ekbestånd och stengärdesgårdar. Ett flertal gårdar med prägel av mindre herrgårdar ligger spridda i områdets norra del. Det trelängade ekonomibyggnadskomplexet till Vättinge gård, uppfört 1888, är ett välbevarat exempel på tegelarkitektur med mönstermurning. Det stora korsvirkesmagasinet vid Lyckås gård skall tidigare ha ingått i den äldre herrgårdsbyggnaden på Bjärsgård.
 

Rösa

Rösa är en mindre by, där gårdarna och husen – ursprungligen arrendegårdar och torp under Bjärsgård – är samlade kring den slingrande vägen, som kantas av stengärdesgårdar. Längor i rött tegel eller brädfodrar träkonstruktion är mestadels från 1900-talets första hälft. De ligger emellertid kvar på en äldre gårdsplats och bevarar därmed en äldre karaktär.

Motiv för bevarande

Området åskådliggör en kontinuerlig landskapsutveckling sedan förhistorisk tid. Landskapets öppna karaktär och de många vattendragen har varit av betydelse för fornlämningarnas placering. Av de förhistoriska lämningarna är treuddarna av speciellt intresse. Endast ett fåtal finns representerade i Skåne. De är koncentrerade till ett område av slättbygden norr om Söderåsen. Det mjukt böljande odlingslandskapet är präglat av storgodsdriften med jordbruk och boskapsskötsel. Kungsgården tillsammans med kringliggande bebyggelse har ett högt kulturhistoriskt värde. Sånna bevarar en bystruktur från tiden före 1800-talets skiftesreformer.

Viktiga element är Tommarps borg, de öppna odlingsfälten och betesmarkerna samt den samlade bebyggelsen i Kvidinge kyrkby och Sånna. Kvidinge hed med monument har ett historiskt värde. Bjärsgård har ett för säterierna karaktäristiskt läge i området mellan slätt och skog. Stora delar av landskapet präglas av det sena 1800-talets storgodsdrift. Åarna slingrande lopp i ursprunglig fåra och de intilliggande betesmarkerna är av betydelse för landskapet.