Perstorp

Perstorps kommun omfattar de två socknarna Oderljunga och Perstorp, båda i Norra Åsbo härad.


Topografisk beskrivning

Landskapet är kuperat och till stora delar skogbevuxet. Bitvis dominerar områden med kärr och mossar. I östlig-västlig riktning rinner Bäljane å, ett biflöde till Rönne å. I sydost är inslaget av småsjöar och dammar stort. Flera av dammarna tillkom på 1870-talet för odling av bland annat karp. Smärre sjöar finns även i andra delar av kommunen. Jordmånen har karaktär av nordostmorän och de kringspridda åker- och betesmarkerna är uppdelade på ett flertal i huvudsak mindre gårdar. Kring Gustavsborg utbreder sig stora bestånd av bokskog.


Från förhistorisk tid till 1800-talets skiftesreformer

De två socknarna torde ända fram i historisk tid varit glest befolkade Beståndet av synliga förhistoriska lämningar enligt riksantikvarieämbetets fornlämningsregister är därför av synnerligen liten omfattning och inskränker sig till ett röse vid Tostarp, Oderljunga socken. Förekomsten av slaggvarpar pekar på en tidig primitiv järnhantering. Bland de få lösfynden märks ett stycke av en bronsyxa och flintspån. Bebyggelsenamnen är till sin art nämligen sena med ändelser som -torp, -hult, -red, vilka anger nyodling respektive skog samt röjd mark. Av kyrkobyggnaderna är den i Perstorp äldst. Den härrör till största delen från 1100-talet och har fristående klockstapel, vilket är något för skånska förhållanden tämligen sällsynt. Av samma typ har sannolikt Oderljungas gamla kyrka varit. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1854. Vägstråket mellan Kristianstad-Helsingborg leder sedan gammalt genom Perstorps sockens S del. Utmed vägsträckan finns flera ålderdomliga milstenar liksom utmed vägen norrut mot Örkelljunga.


Jordbruksbygden efter skiftet. Den industriella bygden

Landskapet var tämligen oförändrat fram till tiden för skiftena som för kommunområdet Perstorp i huvudsak inföll decennierna före 1800-talets mitt. Genom utflyttning av gårdar och nyodling togs tidigare öde marker i anspråk; landskapsbilden genomgick en omfattande förändring. När järnvägen Helsingborg-Hässleholm öppnades 1875 började industri och hantverk att etableras. Perstorp utvecklades till en större industriort från att tidigare ha utgjort en relativt blygsam kyrkby. Kommunens industriella era kan sägas ha startat redan på 1690-talet, då Skånska Glasbruket vid Henrikstorp anlades. Tillverkningen var igång till 1762. Några år senare inköptes egendomen av Gustav Hamilton, fick säteriprivilegier och ändrade efter den nye agaren namn till Gustavsberg. 1881 lade Wilhelm Wendt grunden till Skånska Ättikfabriken, numera Perstorp AB.

Den rika tillgången på bok var en viktig förutsättning för tillverkning av ättika. Med tiden har produktionen inriktats på plastartiklar och en mångfald kemiska produkter. Ett viktigt komplement till jordbruket var i äldre tid träslöjden. Förutom dessa näringsfång bar även torvindustrin, igångsatt vid sekelskiftet 1900, spelat en viss roll. Senare tiders skogsplantering och igenläggning av odlingsmark har medfört att ett ålderdomligt kulturlandskap kraftigt ändrat gestalt. Bitvis kvarstår dock ett äldre odlingslandskap med betade marker, mindre åkerarealer avgränsade av stengärden samt välbevarade gärdsenheter såsom i Källstorp-Månstorpområdet. Koncentrationen till Perstorps samhälle av såväl industri som befolkning och bebyggelse har förstärkts.