Bromölla

Bromölla kommun omfattar de tre socknarna Gualöv, Ivetofta och Näsum, samtliga inom Villands härad.


Topografisk beskrivning

Bromölla kommunområde är i sina N delar skogbevuxet och kraftigt kuperat. I S blir landskapet flackare och övergår vid kusten i ett skärgårdslandskap med öppna blockrika strandängar. Ryssberget med omfattande bokbestånd bildar gräns mot Blekinge i öst. Kommunens V del utgörs av Ivösjön med sin sönderskurna strandlinje. Ett smalt näs med öppna odlingsfält och betesmarker skiljer Ivösjön från Levrasjön. Holje å med dess tillflöde Lillan samt Skräbeån utgör de större vattendragen.

De kalkrika jordarna tillhörande den så kallade nordostmoränen utbreder sig i trakten kring Bromölla och söderut och är i huvudsak väl lämpade ur odlingssynpunkt. Delvis täcks jordarna av sandlager. Vissa områden har därför planterats med barrskog för att binda sanden. Förutom i det S kommunområdet utbreder sig odlade marker kring Näsum och i den slingrande Holjeåns dalgång med stora gårdsgrupper såsom Gonarp, Östad och Västarm. En del arealer upptas av fruktodlingar.


Det förhistoriska kulturlandskapet

Beståndet av fasta fornlämningar är koncentrerat till de S delarna samt till området kring Holjeån. Några boplatsfynd och lämningar efter hällkistor i Gualöv och Ivetofta anger en bosättning i bygden under sten- och bronsålder. Intressanta iakttagelser gjordes vid en undersökning av en boplats vid Ivösjöns strand 1958. Boplatsen hade varit i bruk under en längre tid av yngre bronsålder och vid utgrävningen påträffades såväl hyddbottnar och stolphål som avskrädesgropar, vattenbehållare och brännugnar för tillverkning av lerkärl. Några härdar torde varit knutna till små bronsverkstäder. Lämpliga lättbrukade jordar och tillgång på goda slåtter- och betesmarker, framför allt kring vattendragen, har utgjort gynnsamma förutsättningar. Bland övriga lämningar från förhistorisk tid dominerar högar och stensättningar.

Ett särskilt intresse är knutet till Näsums Gudahage, ett fyrsidigt område med resta stenar och rösen. Gudahagens ursprung och funktion kan ej med säkerhet fastställas. Inom området har påträffats gravar från såväl järnålder som kristen tid. Efterleden -löv i Gualöv tillhör det äldsta skiktet av bebyggelsenamn, vilket enligt ortnamnsforskarna torde ange att det inom området funnits en bybildning, möjligen redan under yngre järnålder, folkvandringstid-vikingatid.


Jordbruksbygden från medeltid till 1800-talets skiftesreformer

Av de tre sockenkyrkorna är Gualöv och Ivetofta av romanskt ursprung, medan Näsums kyrka uppfördes 1870 som ersättning för 1790-talskyrkan, vilken i sin tur ersatte en kyrka från 1200-talet. Då såväl Gualövs som Ivetofta kyrka kan dateras till tidig medeltid, torde detta kunna ge belägg för att det inom dessa områden redan under 1100-talet och sannolikt tidigare, funnits betydande bosättning i trakten. Det krävdes nämligen stora arbetsinsatser att uppföra en stenkyrka.


Jordbruksbygden efter skiftet. Den industriella bygden

Landskapsbilden inom kommunområdet torde ha varit tämligen oförändrad fram till skiftesperioden under 1800-talets förra hälft. I och med att järnvägen Kristianstad-Karlskrona stod färdig 1899, linjen Sölvesborg-Älmhult 1901 och att olika industrier etablerades, koncentrerades bebyggelsen framför allt till Bromölla och Näsum. Fyndigheterna av kaolin och kalk liksom de till jordbruket knutna råvarorna har varit av betydelse för industrins framväxt.


Brytningen av kalk och kaolin lade på 1880-talet grunden till en betydande industri i Bromölla, numera Iföverken med omfattande tillverkning av blandannat sanitetsporslin. Av den bebyggelse, som tillkom i samband med industrins framväxt, har de tidiga arbetar- och tjänstemannabostäderna i Bromölla ett speciellt kulturhistoriskt värde. Förutom det traditionella jordbruket har även odling av humle i Näsumstrakten under en period framstått som ett viktigt näringsfång liksom fruktodling. I de mellersta och norra kommundelarna har kulturlandskapet och den äldre bebyggelsen påverkats i mindre utsträckning av moderna strömningar än i de södra. Ett tämligen småskaligt ägomönster med ett stort inslag av betesmark och en rikedom av stengärden är kännetecknande för det äldre kulturlandskapet lär Blistorpsområdet framstår som ett gott exempel. Även Allarpsområdet med karaktär av slättbygd är väl bibehållet. Under lång tid har Trolle-Ljungby guds med tillhörande Arups herrgård i Ivetofta socken dominerat stora delar av socknarna.