Fridlysta växter och djur
Fridlysning innebär att man fredar arter som riskerar att utrotas. Att arten fredas innebär vanligtvis att den inte får plockas, dödas eller fångas.
Sankt Pers nycklar (Orchis mascula). Foto: Lotta Tornler
Anledningen till att fortlevnaden hotas kan vara artens sällsynthet i kombination med allmänhetens intresse att plocka arten men även uppgrävning och storskalig plockning för försäljning.
Ibland kan även vanligt förekommande arter vara fridlysta, t.ex. vårblommor som blåsippa och gullviva, eftersom de kan utsättas för intensiv plockning och då bli lokalt utrotade. Att bryta mot bestämmelserna rörande fridlysning kan leda till böter eller fängelse.
Från och med den 1 januari 2000 är 300 växter och djur fridlysta i Sverige. Beslutet togs av Naturvårdsverket och avser 255 växter och 45 djur varav cirka 100 respektive 30 av dessa har påträffats i Skåne. Utöver dessa har Länsstyrelsen i Skåne län beslutat om fridlysning av ytterligare 7 växter i Skåne.
I Sverige är också alla vilda fåglar och däggdjur fridlysta och dessutom är ett antal fiskar fredade enligt lag.
Förutom Naturvårdsverkets beslut finns det även lagar inom fiskelagstiftningen och jaktlagstiftningen som rör fridlysning och fredning av olika arter.
Fridlysta växter i Skåne
Cirka 100 av de nationellt fridlysta växterna, t. ex. flera arter av orkidéer som Sankt Pers nycklar (Orchis mascula) förekommer i Skåne. Gullviva (Primula veris) är en av de 7 växter som fridlysts i Skåne, övriga är blåsippa (Anemone hepatica), fältsippa (Anemone pratensis), idegran (Taxus baccata), liten sandlilja (Anthericum ramosum), lundviva (Primula elatior) och smörboll (Trollius europaeus).
Fridlysta arter får inte plockas, grävas upp eller på annat sätt tas bort eller skadas. Detta gäller även frön från de växter som fridlysts.
Gullviva (Primula veris)
Foto: Länsstyrelsen
Fridlysta djur i Skåne
Av de nationellt fridlysta djuren hittar man 30 av dem i Skåne, t. ex. strandpaddan (Bufo calamita), eller stinkpadda som den också kallas, och vanlig groda (Rana temporaria). Strandpaddan är idag ett av våra mest hotade groddjur och uppvisar en vikande tillbakagång. Arten har inte bara minskat i antal utan även i utbredning. Andra djurgrupper där man finner fridlysta arter är till exempel kräldjuren och de ryggradslösa djuren.
Det är förbjudet att inom landet döda, skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt levande exemplar av fridlysta djur. Det är också förbjudet att ta bort eller skada dessa arters ägg, rom, larver eller bo.
Strandpadda (Bufo calamita)
Foto: Länsstyrelsen
Vanlig groda (Rana temporaria)
Foto: Lotta Tornler