Skånes största naturreservat sträcker sig genom två kommuner, (Tomelilla och Simrishamn) från Ilstorp i väster nästan ända ut till kusten. (En sträcka på cirka 2 mil fågelvägen). Reservatet följer Verkeåns lopp men har också en utlöpare norrut som följer rullstensåsen Jären, även kallad Hörrödsåsen, upp till Hörröd. Vid havet söder om åmynningen tar naturreservatet Vitemölla vid.
Den norra delen, som följer Jären, är till största delen skogsklädd. Rullstensåsen är 10 till 15 meter hög och en av länets mäktigaste. Naturen är omväxlande med såväl bokskog som blandlövskogar och barrskog. Markvegetationen är ofta ängsartad med en rik vårflora. Vid Agusa ligger ett vilthägn med kronhjort, dovhjort och vildsvin.
I de västra delarna av reservatet ligger Andrarums alunbruk, en gång Skånes största industri. Strax intill ligger Christinehovs slott, anlagt på 1730-talet av Christina Piper. I dessa delar rinner Verkeån genom ett småskaligt skogsdominerat landskap med omväxlande lövskog, barrskog och öppna marker. Vid Brösarp öppnar sig landskapet och betesmarker, åker och fruktodlingar tar vid. De mäktigt kuperade Brösarps norra backar har en rik och varierad flora. Här finns bl a sandstäpp, en sällsynt vegetationstyp med arter som sandnejlika och stor sandlilja. Sandstäppen gynnas av omrörning i marken som dels för upp kalkrik sand till ytan och dels skapar öppna blottor där växter lätt kan slå rot. Förr bedrevs ett ambulerande åkerbruk på backarna men sedan 1920-talet har området legat som betesmark. Idag förekommer sandstäppen främst på sydvända sidor där erosion sker och kaniner sprätter fram kalkrik sand.
Mellan Brösarp och Ravlunda ligger de kulliga Brösarps södra backar, mest kända för den rika vårblomningen med mängder av gullvivor.
I dalgången finns flera fornlämningar och bebyggelse med lång historia, bland annat Hallamölla kvarn med anor från 1400-talet, Glimmebodagården norr om Brösarps norra backar och Andrarums alunbruk från 1637.
Verkeåns vatten är rent och klart och ån har en rik sötvattensfauna. Framförallt bottendjursamhället är artrikt med många ovanliga och hotade arter. Den är ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande öring, som kan ta sig ända upp till Skånes största vattenfall, Hallamölla, med en total fallhöjd på 23 meter. Ovanför fallet finns en stationär bäcköringstam. Djurlivet i reservatet är rikt. Längs ån kan man få se strömstare, forsärla och kungsfiskare. I skogsområdena rör sig kronhjort, älg och rådjur. På de öppna sandiga markerna i öster förekommer vildkaninen och den ovanliga sandödlan. Här häckar också den sällsynta fältpiplärkan.
Verkeåns naturreservat består egentligen av två reservat. Den östra delen, Verkeån I, sträcker sig ungefär från Hallamölla och ut till Haväng. Den västra delen ombildades 2009 och heter idag Verkeån Agusa – Hallamölla. Denna del innefattar även två mindre delområden vid Ilstorp i väster och Hörröd i norr.
Inom reservaten gäller särskilda bestämmelser och inskränkningar i allemansrätten förekommer. De föreskrifter som berör allmänheten hittar du här nedan.
Föreskrifter för Verkeån I
Föreskrifter för Verkeån Agusa – Hallamölla.